Göteborgsposten – 4 maj 1871, sida 1

öllo på att ramla till marken af den häftiga stöten. Men den andra återhemtade sig först och grep Cole med jernhård hand. Då Coventry sprungit ett par steg kom han till så pass besinning att han tänkte på, att en sådan vild brådska skulle ådraga honom misstankar. Han upphörde derföre att springa och gick istället hastigt framåt. Snart öppnades den stora fsbriksporten och portvakten visade sig, ropande på hjelp och sägande att det var eldsvåda på platsen. De få personer som voro ute skyndade till stället, och Coventry följde dem, drifven af vild nyfikenhet; ty hvarföre skulle han misstänkas mer än dessa? Han hade ej varit inom porten mer än en half minut, då mr Ransomo infann sig med åtskilliga polismän och stängde dörrarne genast så att ej flera fingo tillträde. Egendomligt nog hade den sista explosionen kommit klockan att ringa inne på polisbyrån; deraf kom det sig att polismännen så hastigt infunno sig. De fem eller sex personer som kommit in med Coventry visste ingenting och sprungo hit och dit, Coventry, bättre underrättad, rusade genast till Littles bostad och der mötte honom en ryslig syn; taket liknade ett såll; i andra våningen återstod föga annat än några bjelkar och af dessa voro de flesta brutna och stodo på ändan och öfver hvarandra, (Forts.)