Göteborgsposten – 4 maj 1871, sida 1

DR a — — EE — tingsmannaval utsågs till landstingsman för Östra Hisings härad fabrikör D. W. VIobecl och till suppleant för Vestra Hisings härad hemmansegaren Sven Petter Andersson i Söned. Riksgäldskontorets premieobligationer. Unettningen fortsattes i Tisdags kl. 9 f. m. och asslutades kl. 4 4 e. m. Antalet dragna vinster var denna dag 2450 och högre vinster utföllo dervid, enl. Posttidn., på följande sätta: Högsta vinsten å 8000 thaler på n:r 106,065. Å 150 chaler: N:ris 20,747 och 79,040; 4 60 thaler: N:ris 32,061; 97,361; 130,660; 168.662 och 218,402; Å 35 thaler: N:ris 24.093; 42,564; 59,140; 65,975; 118,234; 135,578; 148,992 (eller 148,995?); 157,501; 164.836; 170,310; 175,442; 1 25 thaler: N:ris 940; 3621; 4845; 9074; 41,968; 53.778; 58,494; 64,183; 71.478; 80,723; 103,015; 107,542; 109,446; 112,775; 136,541; 141,870; 146,756; 147,822; 157,480; 164,350; 167,489; 167,929; 173,319; 186,584; 204.261; 206,325; 206.534; 206,916; 206,998; 222,157; 226,413; 239,099. Stämpelpappers-afgiften. Bevillningsutskottet har i ent betänkande angående denna afgift, förutom några mindre vigtiga, föreslagit följande förändringar i författningen härom: Att uti 8 2 må bl. a. införas följande tilllägg och förändring: Att stämpelmärken till vida flera (af utskottet upp: räknade) valörer än hittills må tillverkas; att af K. M:t meddelade utnämningsbref för riddare af kgl. Serafimerorden samt riddare och kommendörer af öfriga ordnar äfvensom doktorsbref, som utan föregånget prof utfärdas, måtte varda belagda med (emellan 20 och 100 46) högre stämpel än hittills; att stampeln å fullmakter, konstitutorial, förordnanden och afsked från rikets embetsverk och andra offentliga myndigheter må förhöjas (till de belopp utskottet föreslagit) för hofrättskommissarier, notarii publici, skeppsklarerare, sockenskrifvare, stadsmäklare, doktorsbref utan aflagdt prof, äfvensom för kyrkoherde att vara prost öfver egen församling; att certepartier eller fraktslut om fartyg (utan afseende om de företes vid domstol eller ej) förses med stämpel efter den fraktsumma hvarå de lyda, sålunda att stämpeln utgör för fraktsumma till och med 1000 rdr 1 rdr och för fraktsumma å högre belopp för hvarje fulla 1000 rdr deraf 1 rdr (dessa två sistnämnda belopp äro nedsatta från förut bestämda 30 öre för hvarje 100 rdr; att stämpeln å mäklareslutsedlar höjes från 25 till 50 öre; att stämpeln å mätarebref å inhemska eller dermed lika berättigade utländska fartyg och båtar höjes från 75 öre till 1 rdr och andra utländska tartyg från 1 rdr 50 öre till 2 rdr; att patentbref förses med stämpel till (i stället för förut bestämda 23 rdr tör hvarje bref utan afseende på tiden, för hvilken det gäller) 5 rdr för hvarje år af den tid, för hvilken patenträtt blifvit beviljad; att skuldbref af hvad slag som helst, accepterade räkningar äfvensom bevis om insättning af penningar å så kallad depositionsräkning förses med stämpel efter följande grunder: för belopp understigande 100 rdr 10 öre, för belopp från och med 500 till 1000 rdr 25 öre, för belopp af fullt 1000 rdr 50 öre och derutöfver för hvarje fulla 1000 rdr 50 öre. — Sökes inteckning på grund af skuldebref eller annat fordringsbevis, ehvad det innehafves af enskilda personer, publika verk, fromma stiftelser eller andra euligt 5S 7 från stampelafgift befriade inrättningar, skall den handling, hvarå fordran sig grundar, förses med stämpelpapper till 25 öre för hvarje fulla 100 rdr af det kapitalvärde, för hvilken inteckning sökes; dock afdrages härvid från stämpelsumman det stämpelbelopp, hvarmed handlingen med hänsyn till sagda kapitalvärde förut finnes försedd; att vexlar, så väl insom utländska, äfvensom anvisningar, då de äro ställda att betalas vid anfordran, beläggas med 10 öres stämpel; att de, då de äro ställda att betalas å annan tid än vid anfordran behandlas lika med skuldebref; att sekundaoch tertiavexlar äfvensom afskrifter af vexlar, hvilka i stället för prima-eller originalvexlar användas, skola vara underkastade, här stadgade stämpelafgift, der ej visas kan, att primaeller originalvexeln blifvit behörigen stämplad; att från all stämpel befrias skuldebref, vexlar, anvisningar, godkända räkningar eller andra fordringaberis, då beloppet understiger 100 rdr, äfven om inteckning på grund deraf sökes. 1870 års bevillning. Riksgäldskontorets generalsammandrag ötver nämnde års bevillning har nu utkommit. Vi meddela efter Stockholms Dagblad följande tablå öfver bevillningen för de särskilda beskattningstörenålen under de två senast förflutna åren: 1869 1870 1:a artikeln: Personlig skyddsafgift.... 623,955,80 619,054, 20 2:a artikeln: Jordbruksfastighet ....... 508.462,81 499,914,57 Annan fastighet ......... 253, 787,37 249,411,72 nkomst af kapital eller arbeteee... 1,243,836,10 1,265,156,44 3:dje artikeln: srälseegendomar ........ 70,197,48 68,655,46 osteller lotshemman. .. 422,90 422,67 kogsfång å allmänningar 2,570,44 2,085,44 Lomingsfrihet ......... 2,374,29 2,853,29 zedelutgifvande bankbolag 75.441.57 79, 123, oo Caraktersfullmakter ..... 3,.029,53 2, 706,77 Summa rdr 2, 783,578,29 2, 789,393,56 Bevillningen efter 2:a art. har således nedgått åde för jordbruksfastighet och annan fastighet, men eremot stigit för kapital eller arbete. Uppskattade värdet af all fastighet i Sverige har r 1870 utgjort 2,165,956,376 rdr. Uppskattade inomsten af kapital eller arbete har samma år inom ela riket uppgått till 161,377,744 rdr. Största bidraget till bevillningen lemnades af tockholms stad med 376.308 rdr 48 öre (omkr. 131 ). Dernmäst kommo Malmöhus län med 268,052 rdr öre och Göteborgs län med 258,291 rdr 28 öre. linsta hidravet AMn-Aa.-OAOA Ja. — a