Göteborgsposten – 24 april 1871, sida 1

vulska anslag. Gång efter annan uppstod fel i muskineriot af ren tillfällighet; hvarochen bedyrade, men ingen trodde. Hjulband tillgrepos ej mera, men de afskuros. Kortligen, en förbannelse tycktes hvila öfver verkstaden. Och för att intet tvifvel skulle kunna hysas rörande det verkliga upphofvet till alla dessa nidingsdåd, åtföljdes hvart och ett af ett anonymt bref. Dessa bref blefvo i allmänhet sända till Little. Ett enda utdrag ur hvart och ett af dem är nog för att antyda deras innehåll i sin helhet. 1. Allt detta är blott vänliga varningar för att om möjligt rädda ert lif. 2. Jug gifver aldrig vika. Jag strider så länge jag står upprät och utvecklar mera kraft och slughet än Bolt och Ransome tillsammans. De skola aldrig kunna rädda er från mig om ni envisas. Fråga andra om jag någonsin varit urståndsatt att halla mitt ord. 3. Om jag blott rör ett finger förpassas ni in i evigheten. Henrys nerver började bli allt svagare gentemot dessa hotelser, Under tiden träffade Cole mr Coventry och omtalade för honom hvad som föregick. På summa gång uttryckte han sin förvåning öfver det utomordentliga undseende som visades af föreningen. — Grotait börjar bli svag, tror jag. Han vill ej göra slag i saken.