Göteborgsposten – 14 april 1871, sida 1

— — vidt möjligt, opartisk skildring af en den intressantaste period i historien och af lefnadsförhållandena inom en stad, som under en längre tid var utesluten från den öfriga verldens gemenskap. Hela arbetet kommer att utgöras af fem häften å 50 öre hvartdera. På hr Abr. Boblins förlag i Örebro har utkommit elfte delens första häfte af Berättelser ur Svenska Historien af C. Georg Starbäck, omfattande början at vårt folks och vårt lands stormaktstid. Detta hätte redogör för de törsta åren af Gustaf IL Adolfs regering. Förf. synes oss uppfylla, hvad Fryxell lofvade, men icke höll, neml. att skrifva en svensk historia för ungdomen, och det skulle vara önskligt, om han af senare tiders rikare källtillgång icke lät sig förledas ifrån sin ursprungligen föresatta väg. På samma förlag har utkommit andra häftet at Bibelstunder i Söndagsskolan, med förord at d:r P. Fjellstedt. På samma förlag har utkommit ett häfte Dikter af Iugo Montgomery Cederkjelm. Når oroliga tid bar, sanningen att säga, föga lust att lyssna till diktarnes qväden. Den är sjelf ramen för ett upprördt drama med de mest tragiska konflikter, hvilkas dån icke tillåter den att lyssna till de enkla slagen af en liten lyrisk sång. Vi fordra en inspirerad dithyramb, i hvilken det närvarande ögonblickets hela inre sönderbrutenhet tår sitt uttryck. Men en sådan sång, en sådan dikt föder knappast ett sekel; den springer, liksom perlorna i ett källsprång, upp ur ett doldt gömsle, för att återbryta hela det närvarandes inre lif och yttre handling, likasom källans lugnande våg kan återgitva på samma gång solens ljus från ofvan och djupets mörka botten. Det är på dessa grunder, som allmänheten knappast ens vill lyssna till de enkla harposlagen från en blygsam diktare, hvilken snarare qväder sin egen beskedliga visa, än han försöker att återgifva all denna andarnes tuktan, hvilken är tecknet för denna tiden. Med nedstämdt lynne suckar ock vårt folk: När skall en skald komma? Poeter äro vi litet hvar. När skola efterklangens toner en gång utbytas mot det lefvande lif, som qväller ur tolkets eget kjerta? Den regelbundna formen är oss icke nog, vi vilja ha själ i sången! Hr Montgomery Cederhjelm har bjudit allmänheten en liten knippa af aktningsvärda sippor från diktens lustgård. Det finnes ganeka mycket deri, som tilltalat oss — men... men då vi egna denna gärd af rättvisa åt de gjorda försöken, nödgas vi äfven erkänna, att dikterna icke höja sig öf ver juste-milieun: god form, vackra tankar, men föga kraft och intet ovanligt. På den innehafda grunden bör dock den, såsom vi antaga, unge diktaren kunna i en framtid uträtta mycket och godt, hvartill vi ätven uppriktigt lyckönska honom. På hr Mallings förlag i Kristiania har i en ny upplaga utkommit första haftet af Norsk ordbog at Ivar Aasen, ett verk som vi högligen rekommendera hos den svenska allmanheten. Den norska litteraturens alster ha på senare tider blifvit ätven tör vårt folk kära, men i desamma förekommer ofta en massa at ord, hvilka äro för oss desto svårare att tyda, som de icke vunnit burskap i danskan, Norges hutillsvarande skriftspråk, och icke helle: ha några ljudlikheter i vårt språk. Hr Aasens ordbok afhjelper dessa svårigheter, och vi tro oss med så mycket mera skäl kunna tillönska den stor spridning här i landet, som stegrade kommunikationer mellan Sverige och Norge göra det nödvändigt att de båda ländernas folk äfven förstå hvarandra ej blott i tal, ty det göra de redan, utan ätven i skritt. Landtmäteriärende. Bland landtmätare. som ingIfvit ansokvingar att varda befordrade till kommissionslandtmätare, befinner sig ärven hr U. C. Richter i Göteborgs och Bohuslän. Från Köpenhamn skritves att fr. o. m. den 10 d:s hofsorg anlägges etter drottning Lovisa af Sverige och Norge under tre veckor t. o. m. den 1 inst. Maj. Uigifvaren af danska Dagbladet, redaktör Bille, ämnar inom kort töretaga en resa till Berlin, Wien m. fl. städer i Tyskland lör att i sio egenskap af medlem i komiten tör den tillämnade nya teaterbyggnadens i Köpenhamn konstnärliga utsmyckning studera teatern derstädes. Orla Lehmann har, som bekant, anslagit 16:del af sin efterlemnade förmögenhet tili ew legat för konstens befrämjande, som han etter on maka benämnt Marie Lehmanns laFAt Jegatof sam unnogr tll 27 SON rÅr