Göteborgsposten – 14 mars 1871, sida 2

— Ack, rör ej vid det ämnet! Jag skulle ej kunna uthärda det! Grace ursäktade sig. — Huru indiskret jag är; jag säger allt som faller mig in. — Och så gör äfven jag, sade Henry för att hjelpa henne. Samtalet rörde sig derefter kring andra ämnen och blef snart lifligt. Mrs Little och Grace Carden hade nu blifvit bekanta och kände sig snart vänligt stämda mot hvarandra. Nästa gång de båda älskande träffades vari ett större sällskap, der äfven mr Coventry var närvarande. Värdinnan i huset var nära bekant till honom och placerado miss Carden vid hans sida under middagen. Henry fick ännu en gång bevittna sin rivals kurtis och detta beröfvade honom hans goda lynne. Detta återkom dock senare på aftonen, då han fick tillfälle att samtala några minuter med Grace mellan fyra ögon. Kort tid derefter besökte Henry miss Carden och tillbragte en lycklig timma i hennes sällskap. — När jag kommer tillbaka från London, sade Grace, hoppas jag att er mor skall gifva mig tillfälle att bättre lära känna henne. — Hon skall bli förtjust; men reser ni till London?