Göteborgsposten – 10 mars 1871, sida 3

sin skådelystna expedition. De ätföljdes af sina officerare, några till häst, andra i vagn, och det vill synas som att några af manskapet buro sina vapen. Detta gaf general Vinoy anledning att begära, att de skulle lemna Louvren, i följd af kränkningen mot konventionens bestämmelser. Då jag kom in på Place du Carousel, som var strängt bevakad mot allmänheten, hade den siste tysken nyss lemnat det; men de voro ännu qvar i Tuilerieträdgärdarne. Jag följde dem till portarne mot Place de la Concorde, hvilka stängdes efter dem, under det folket ännu glodde vildt på dem genom trädgärdsstaketet. Det var egendomligt att gå i dessa välkända allter, egnade åt sköterskor och barn, under en af dessa glada solljusa vårdagar då sköterskor och små trifvas här bäst, och att finna dem alldeles öde med undantag at några få vaktgörande soldater; men ännu egendomligare att från en höjd betrakta den täta hopen af tyska soldater och franska åskådare på Place de la Concorde. I ena ändan af torget blåste en musikkår, och pickelhufvor rörde sig snabbt i hopen. Jag såg genom mina kikare, att här var bal och att de tyska soldaterna dugtigt valsade och galopperade om med hvarandra midt i en undrande fransk solkhop. Hela Paris lockades ut i solskenet, och skulle den godlynta franska naturen kunna motstå att gå och se på grannlåten? I trots af proklamationerna på murarne och uppmaningarne i tidningar och enskilt, att allmänheten skulle hålla sig på afstånd från tyskarne, voro Rue Royale och boulevarderna nära Madeleine fulla af en sorlande hop, som trängdes åt ett håll och liknade en lång queue mellan den dubbla raden af artillerivagnar och den mur, som bildar ingången till, hvad jag hörde en fransman kalla: Le quarlier prussien. Säkerligen har aldrig en hufvudstad, moraliskt ej mindre än fysiskt, varit i en så sällsam belägenhet! Det ena ögonblicket är man i Tyskland, tre steg derifrån i Frankrike; på en gata hotar pöbeln hvarje preussare med död, på den intill skrattar pöbeln åt samma preussares kaprioler, då de försöka att dansa. Här sliter packet en tysk officer i stycken, der skingrar en tysk packet åt alla håll. Här skydda franska vaktposter tyska soldater från franska upprorsmän, och tyska soldater hålla vakt öfver franska baracker. Kl. 7 e. m. Fredsslutet har beqvämt löst frågan om inträdet till Tuilerierna, hvilken af general kKamecke hänskjutits till gretve Bismarck, och utrymmandet skall bestämdt försiggå i morgon bittida. Det säges, att tyske kejsaren skulle intågat i morgon och är förargad öfver nationalförsamlingens snabbhet, hvilket korsar programmet om en stor revy, som H. M:t skulle i egen person hålla på Place de la Concorde. Det är otvifvelaktigt, att en revolutionär rörelse jäser i Belleville, der befolkningen, som förnekar sig hafva någonsin besegrats, förbereder under ledning af en viss hr Darras ett organiseradt motstånd mot de bestående myndigheterna. Man har redan fått sig en regering, som utfärdar dekreter och kallar sig ÅAllmänna Välfärdsutskottet. Pöbeln är fullt beväpnad och har ej försummat de sig erbjudande tillfällena till att förse sig med patroner, så att stora förvirringar ännu hota staden. V.