Göteborgsposten – 10 mars 1871, sida 1

Göteborg d. 10 Mars 1871. När fullmäktige i Riksgäldskontoret är 1864 skulle för svenska statens räkning uppnegotiera ett lån på ett belopp af närmare 40 mill. rdr, var det ett ingalunda lätt utfördt uppdrag, som sålunda blef dem tilldeladt. Efter vanligheten hade man dröjt med att foga anstalt om upplåningen till i sista ögonblicket, och följden blef den att man icke längre var herre ötver situationen. Tyskland, vårt lands vanlige långifvare, var i verkligheten stängdt för oss, derför att man derstädes ansåg Sverige såsom Danmarks eventuelle bundstörvandt i då pågående krig. Dessutom hade nyligen vid svenska riksdagen, i så kraftig form att önskan nästan fick utseende af en befallning, förhoppningar uttalats om att fullmäktige vid nästa upplåning skulle vända sig till annan marknad än den förut begagnade. Det faller af sig sjelft att under dessa omständigheter England skulle bli fältet för fullmäktiges operationer. Den gamla satsen vall början är svår bekräftar sig äfven på ifrågavarande område, och ett lands första inträde på en ny marknad har derför hittills vanligen visat sig förknippadt med uppoffringar. Trots detta och i trots af att samtidigt Ryssland uppträdde såsom konkurrent om det engelska kapitalet — ett ryskt lån på 6 mill. afslöts straxt derefter — erhölls likväl det svenska lånet till en räntefot af 4!(, och till nominel emissionskurs af 921,. Att dessa vilkor icke böra anses ofördelaktiga, skönjes lätt när man erinrar sig att den effektiva räntefoten på detsamma blir ej fullt 5 ;3 (noggrannt 5,3190) 4,, medan vårt år 1868 äfvenledes i England upptagna lån drager en effektig ränta af nära 6 (noggrannt 5,9612) . Rysslands ofvannämnda samtidiga lån upptogs till