Göteborgsposten – 8 mars 1871, sida 3

— låandels-underrättelser. IIvilka skola väl följderna blifva för den europeiska penningmarknaden i sin helhet af den oerhörda krigsskadeersättning som genom fredsslutet blifvit ålagd Frankrike? Dessa 5 milliarder utgöra för öfrigt på långt när icke totalbeloppet af den pekuniära förlust som drabbar franska staten, för att ej tala om de ofantliga bördor som blifvit lagda på kommunerna eller om den enskilta industrien, hvilken senare i de flesta fall behöfver se sig om efter nytt förlag. I direkta lån har Frankrike under det nyss afslutade kriget upptagit 1 milliard, och dess under samma tid ådragna sväfvande skuld — skatt— kammarebevis, öppnade krediter på enskilta händer obetalde leveranskontrakter m. m. — beräknades redan för någon tid tillbaka till 13 milliard. Huru skola medel nu anskaffas till att ersätta denna brist? Tydligt är att landet måste draga vexel på framtiden och på låneväg söka uppnegotiera den ojemförligt betydligare delen af summan. Spörjer man åter efter långifvaren, torde det få antagas att franska folket sjelft i icke ringa mån kommer att åt sin regering försträcka det erforderliga beloppet. De millioner, hvilka nu vandrat öfver till England, till Belgien och Schweiz, för att i dervarande banker finna ett säkert förvar, skola nu återvända och, såvidt inre lugn samt förtroende till regeringen återvinnas, till stor del söka placering i statens nya obligationer. Men Frankrike har vidare varit den hufvudsakliga marknaden för en mångd af de minst kreditegande europeiska staternas låncoperationer. Denna massa af italienska, spanska och turkiska fondpapper komma nu de franska egarne att, om äfven med någon förlust, söka på främmande börser realisera, för att i stället i hemlandets nya fonder nedlägga sitt kapital. Att räntefoten inom Frankrike sjelft kommer att mycket stegras är en gifven följd af de ofvan antydda förhållandena. Det land, till hvars kapital Frankrike dernäst kommer att vädja, blir utan tvifvel England. Englands penningmarknad har länge varit öfverfylld af ledigt utlåningskapital, ehuru denna omständighet bittills icke funnit sitt noggranna uttryck i räntesatsen, derför att man derstädes alltjemt afvaktat det fredens återinträde, som nu inträffat. De stora franska depositionerna i de engelska bankerna skola emellertid straxt uttagas, och redan denna minskning i metallförrådet kommer att yttra sin verkan i en diskontoförhöjning. Åtskilliga franska kommuner hafva vidare, innan det definitiva fredsslutet egt rum, börjat underhandlingar i London för att derstädes få sina lånebehof fyllda. Såsom vi i en föregående veckoberättelse omnämnt hafva dessutom flere stater, senast Brasilien, sökt att vid upplåningen liksom komma Frankrike i förköpet — huru skall icke då den förut i England befintliga tendensen till förhöjd räntefot stegras nu, när franska obligationer till värde af 100-tals millioner fr. i hast kastas in på marknaden med perspektiv på att under de närmaste åren kanske en milliard skall följa ? Sedd ur allmänt ckonomisk, ur internationel synpunkt, utgör dock denna storartade transaktion på 5 milliarder en omsättning, en öfverflyttning från en hand i en annan: hvad Frankrike i detta hänseende förlorar, blir till lika belopp en vinst för I Tyskland. IIvilken blir väl inverkan i sistnämnda land af det stora kapitalslöde, som sålunda kommer : detsamma till del? Man har ansett att tyska förbundsreg en stor del af de förvärfvade milliarderna på det Y äfven från finansiella auktoriteters sida eringen skulle använda sätt att densamma komme att hopa skatten sasom metallisk valuta i ett annat S:t Eskils gemak, för att vara beredd för eventuella krigsföretag. Ionligt vårt förmenande misskänner man härvid såv vecklingen inom sinansvetenskapen som ock ärskilt äl utden moderna tyska sinnesarten. På Fredrik den stores tid, hvilken konungs förfarande härutinnan anföres såsom förebild. kunde ett dylikt räntelöst bruk af stora tillgångar förekomma; men icke i våra dagar. Ej heller synes den bänvisning till Förenta Staternas exempel, som likaledes göres, vara träffande. Det är väl sannt att i nämnda lands skattkammare f. n. mer än hundra mill. doll. i guld finnas på anförda sättet ränteiöst upplagda, men indirekt tjenar detta hopande af myntförråd i hög grad regeringens ekonomiska intressen. En icke obetydlig del af Förenta Staternas skuld består i sedelmynt, som under inbördeskriget sattes i omlopp af regeringen. Man bryr sig ännu visserligen icke om att formligt inlösa de med tvångskurs löpande sedlarne, men det ifrågavarande guldförrådet i skattkammaren, hvilket Jemnt underhålles förmedelst de i hårdt mynt erlagda tullafgifterna, användes såsom ett medel att styra kursen och förhindra agiot mellan mynt och papper att bli för stort. Stå dessa sedlar i för högt disagio, försäljer regeringen genast ett så pass stort belopp af guld att det förra genast förminskas o. s. v. För en dylik användning lemnas ej tillfälle i Mucslkland —— —