Göteborgsposten – 3 mars 1871, sida 1

betecknas, äfven anses säsom en den mindre kommunens gemensamma hushällsangelagenhet. Då — hvad ej någonsin varit bestridt — kommunen är befogad att medverka till landsvägars byggande och underhåll måste den äfven ega liknande ratt, då iråga vore om jernvags åstadkommande. Och detta kunde ske antingen genom att bekosta expropriation af jord eller genom att taga aktier i ett jervågsföretag. Detta sistnämnda förtaringssätt kunde ej auses liktydigt med att ingå i ett industrielt företag. Itrågavarande befogenhet led ej ens någon inskrankning, om jernvagen ej låge inom kommunen utan blott tangerade dess gräns. Den kunde till och med ligga utom denna gräns, blott den vore belägen inom haradet. — Sammanfattningen af hvad talaren anfört vore att kommunen eger rättighet att beskatta sig för alla sådana ändamål, som beröra dess intressen. IIrr grefve Sparre Asker och Sjöberg kunde ej gilla, att ifrågavarande interpellation fåt framställas. Den vore nemligen både obehöflig och ur konstitutionell synpunkt oberattigad. Sarskildt sökte grefve Sparre visa, att den begränsning at begreppet kommunens gemensamma angelagenheter, som interpellanten tydligen afsag att åstadkomma, skulle leda till inskränkning af kommunernas sjeltstyrelse. Hr Sjöberg hoppades, att det var både första och sista gången ett spörjsmål, sådant som detta, fått framställas. Deremot funno hrr frih. Åkerhjelm, Hjerta och Carlen intet att invända, ur konstitutionell synpunkt, mot spörjsmålet, ehuru säkerligen många bland den starka minoritet, som röstade mot dess framställande, ansett detsamma obehöfligt. Frågan rörde, enligt förstnämnde talares åsigt, ingalunda en lagtolkning, utan huruvida svenska folkets rätt att sig sjelf beskatta genom riksdagen allena skulle bestå utan inskränkning eller icke. Det i 57 8 Regeringstormen förekommande uttrycket för egna behot vore afsedt att skasla minoriteten inom kommunen skydd och rättvisa. Kommunen kunde ej vara befogad att befatta sig med frågor om hushällsangelagenheter, som rörde områden, liggande utom dess eget. Uttrycket Fegna hushållsangelägenheter borde fördenskull tolkas så inskränkt som möjligt. Ett par af talarna framsatte lampligheten af att i sådana fall som detta antaga en motiverad dagordning, och önskade trih. Åkerhjelm, att om en sådan nu skulle komma i iråga, borde den innehålla, att kammaren ansåge 57 S Regeringstormen innehålla en tillräcklig förklaring öfver rätta tillampningen af kommunallagarna i omförmalda fall. Något bestämdt förslag i detta hänseende framställdes emellertid icke. Etter att förenämnda reservation blifvit i Andra kammaren förordad af åtskilliga talare, blef densamma slutligen af kammaren antagen. Sagde talare voro hrr Israel Bengtsson, Lyttkens, Hans Larsson i Flästa, Heggström, C. A. Jönsson, Uhr, Törnfelt, Ola Månsson, C. Itvarsson och Dutva, hvilka båda sistnämnda, äfven i anledning at en förfrågan af hr Heggström angående orsaken till det jemförelsevis ringa belepp at forliuna års baukovinst, hänvisande på åtskilliga härtill vållande omständigheter, såsom att enligt förra riksdagens beslut räntan å åtskilliga lån numera ej liksom förr afdrages i förskott, att i söljd af det goua året laneanstalterna i allmänhet voro föga anlitade, att i följd af samma förhållande räntefoten varit ovanligt låg. IIvarför ej, såsom uppgifvits, atskilliga torvaltande verk begagnade sig at riksbanken, utan föredrogo enskilua låneaustalter, derom kunde talarna ingen upplysning lemna; men hr Dufva törsäkraue, att orsaken ej vore, såsom några törmenat, något trögt maskineri i riksbankens skotsel. Slutligen ogillaues i enlighet med tredje tillfälliga utskottets hemställan vackta motioner: at hr Johan Jönsson om kronobretbärings-besvärets lyftande 1ran jordbruket, samt af hr Sven Nissen i kKiveröd, om förändring af legostadgans bestämmelse rorande tjenstebjons flyttningstid. Andra kammarens tillfälliga utskott n:o 3 har, i anledning af hr Hiertas motion om aflätande ut underdånig skrifvelse till K. M:t rörande utarbetande af ny taxa för passageraretrafiken å statens jernvägar, hemstallt, att kammaren för sin del måte besluta, det riksdagen ingår till K. M:t med underdanig anhållan om utarbetande at ny passageraretariff för statens Jernvägar, grundad på höjuing af treuje klassens afgift till 30 öre pr mil. Samma utskott har, i anleuning af väckt motion om meugifvande at lärerätt i manusakturdiskonten åt fabriker för artificiella gödningsamnen, hemstallt, att kammaren för sin del ville besluta, att riksdagen måtte aflata en underdanig skrifvelse till K. M:t med anhållan derom, att sadana fabriker måtte intagas bland de låneberättigade, hvilka under första klassen finnas uppräknade uti 8 2 af reglementet d. 8 Februari 1844, angående den under kommerskollegii törvaltning stallua manufakt uruiskont. Samma utskott har mel anledning af hrr Lars Erssons och P. Engmans motioner om vissa förandrade bestämmelser i k. förordningen den 7 December 1866, angående vilkoren för törsäljning, till fortäring på stället, af vin, öl, kaffe, eller audra icke spirituösa drycker, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den förres förslag hemställt, att kammaren för sin del ville besluta, att riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, att K. M:t täcktes låta vidtaga sådana förändrade bestämmelser uti nämnda förordning, att densamma gäller jemväl för dem, hvilka medelst kringbärande eller från bord eller eljest i mindre omtattning idka törsäljuing af icke spirituösa drycker, utom vin, samt att den, som sålunda vill idka denna försäljning, icke tår utöfva densamma utan tillstånd af vederbörande kommunalmyndighet. Beträffande åter hr Engmans motion har utskottet, med hänsyn till dess härgofvan fattade beslut samt under förutsättning att detsamma at riksdagen bifalles, tillstyrkt, att i den här oivan af utskottet till K. M:t föreslagna skrifvelsen jemväl måtte inrymmas den önskan, att befallningsbatvande icke må tillstädja någon att å marknader eller eljest, der större folksamlingar mera tillfälligt uppstå, hålla allmänheten till handa de i 1 mom. af 1 at nämnda författning uppräknade artiklar, utan att kommunalnämd eller magistrat i den af sökanden upp