Göteborgsposten – 3 mars 1871, sida 1

— kan ni bevara en hemlighet? Grotait störtade upp. — Ja! svarade IIoldfast ifrigt. — Jag kan det äfven! Dessa voro Ned Simmons sista ord. Han dog trogen den förskräckliga konfederation, som i nittonde århundradet försatte England tillbaka till medeltiden. XI. Sedan mr Coventry genom Coles flykt blifvit befriad från sina farhågor, kunde han egna hela siu uppmirksamhet åt Grace Carden. Han väntade att få se henne komma ner strålande af tillfredsställelse öfver den förflutna aftonens stora håndelse. Men i stället kom hon sent ner med bleka kinder och tecken till sömnlöshet under de vackra ögonen. Under dagens lopp visade hon sig ledser, retlig och obenägen för all slags konversation. Mr Coventry var med all sin erfarenhet fullkomligt på villospår. Han kunde förstå att hon skulle vara orolig innan hon fått höra huru Little befann sig; men hvarföre ej stilla sin oro genom att sända en tjenare och höra efter? Framför allt hvarföre denna retlighet? Om det var en hemlighet för honom, så är det ej något skäl hvarföre det skulle vara en hemlighet för läsaren. Grace Carden var för första gången i sitt lif i klorna på en fiende, en grym fionde, kallad svartsjuka,