Från Utlandet. Det bekrättar sig tyvärr, att Frankrike måste lemna ifrån sig Metz, fastän de franska underhandlarne gjort allt, för att i denna punkt förmå Preussen till eftergift, och fastän England å sin sida sökte att understödja Frankrike. Bismarck svarade helt kategoriskt, att han ej tillät inblandving af någon främmande makt: ville man icke antaga hans fredsvilkor, så skulle kriget genast åter börja. Englands påtryckning förblef derför utan infiytande. hvilket återigen bevisar, huru dess maktställning sjunkit. De franska underhandlarne erbjödo sig att slopa befästningarne kring Metz — nej! De lofvade, att Frankrike skulle söka att genom köp utverka storhertigdömet Luxembourgs införlilning i Tyskland, om Metz i stället finge förblifva vid Frankrike — nej! De lofvade att utbetala ytterligare en milliard för denna stad med dess strategiska linie — nej! Då utbrast Thiers i patriotisk förtviflan, att han såsota fransman aldrig kunde underteckna en sådan bestämmelse, hvarlör han måste afsäga sig sin post som chet för den exekutiva makten, i hvilket fall ett förfärande krig måste följa — det gör detsamma, vi kunna upptaga kriget, vi vilja upptaga det, vi gilva icke efter! Medveten om omö ligheten för Frankrike alt kunna tänka på ett försvar, böjde sig Tbiers då för nödvändigheten och antog de förkrossande fredsvilkoren under förbehåll att få öfverlomna dem till nationalförsamlingens bepröfvande. Detta skedde i Bordeaux i Tisdags, d. 28 Pobruari, och telegraseras derifrän följande vigtiga relerat: Tniers begärde ordet och redogjorde för fredsunderhandlingarne i ett tal, som athördes under den djupaste tystnad at församlingen. Han kunde Jikväl icke sluta, utan måste, öfvervåldigad af sint esrörelsa lemna salen, hvarpå Barthelemy de St. ITilaire fortsatte uppläsandet af det fredswilkoren iunebållande lagfyuslaget så lydande: Nationalförsamlingen förklarar sig oansvarig för de i Versailles d. 20 Hebr. afslutade fredspreliminärerna, men antager desamma, böjande sig för nödvändigheten. Ark. F. Frankrike afstur till tyska riket en femtedel af Lothringen med Meta och Thionville, samt Elsas förutom Deljort. A kt. 41. Frankrike betalar i krigsomkostnader 3 milliarder fres, af hvilken summa 1 nilliard betalas under 1S71 och återstoden under trenne år. Ark. ZI. Frankrikes utrymmande af de tyska trupperna börjar, så fort fredstraktaten blifvit ratificerad. Då utrymmes genast Paris och åtskilliga restliga departementer. Öfriga departementer utrymmas successivt, efter det första milliarden betults och derpå allt efter de öfriga milllardernas inbelalande. Obetalla krigskostnadsersättningen drager fem prets ränta från och med dagen för fredstraktatens ratificering. Hb II. De tyska trupperna afhålla sig från reqvisitioner i de af dem besatta departementen, men Frankrike betalar deras underhåll. Ant. V. Befolkningen i de annekterade landsdelarne erhåller en viss tid, under hvilken de kunna välja, hvilken nationalitet de vilja tillhöra. (Natur gtvis ned uflyttning för de innevånare som vilja törblifva vid Frankrike, — Red:s anm.)