Göteborgsposten – 10 februari 1871, sida 1

Göteborg. D. F. Bonniers ————— hvilken ledde till det resultat, att till statsautskotter återremitterades ett väckt förslag om indragning af kronofogdetjensterna och till lagutskottet hr Uhrs motion om upphäfvande af stadgade påfoljder för uraktlåtenhet att begagna dop och nattvard, hvaremot hr Iliertas motion om ändring i bestämmelserna i för trafiken å statens jernvägar hänvisades till Kammarens tillfälliga utskott N:o 3. i Revision af jernvägs M:t har förordnat t. d. m räkenskaper, K. joren m. m. G. W. Beckström samt häradshöfdingen m. m. P. U. i Stenberg, att å statens vägnar deltaga i revij sion, den förre af Borås, den senare af Uddevalla-Wenersborg-IIerrljunga jernvägsbolags förvaltning och räkenskaper för år 1870. Sammandrag af svenska jernvägari nas trasikrapporter för ar 1870. Statens Jernvägar: Norra, Vestra, Östra, Nordvei stra och Södra stambanorna hafva inbringat rdr rmt 6,702,603: 59; linien Arvika CnarlotI tenberg: 52,959: 96. Enskilda jernvägar: Köping-IIult: 461,869: 12; Borås Herrljunga: 127,757: 35; UIddevalla-WenersborgHerrljunga: 293,923: 41; NVexiö Allvesta: 64,259: 55; hristianstad-IIesslehom: 122,354: 17; Landskrona Helsingborg: 306, 172: 48; 32. Ordensdekorationer. Kejsaren af Ryssland har utnämnt svensk-norske generalkoneuln i Ilelsingsors C. L. Dahlselt till riddare af k. S:t Anne-ordens 2:dra klass med briljanter. Den vid etatssekreteriatet för storfarstendömet Finland anställde öfverste Spåre har af ryske kejsaren fått tillåtelse emottaga och bära den honom tilldelade Wasa-orden. Norska Storthingets öppnande försiggick sistl. Måndag, d. 6 d:s. Mottagna af särskilt utsedda deputerade infunno sig, säger Morgenbladet, kl. 1 midd. regeringens medlemmar i Storthinget, beledsagade af Höiesteret samt flera andra autoriteter och embetsmän. Regeringens förste medlem, statsrådet Stang, uppläste den k. ekrifvelse, som bemyndigade honom att öppna Storthinget och derefter trontalet, som i öfversättning hade följande lydelse: Gode Herrar och Norske Män! Då nu Storthinget åter samlas till rådplägning om fäderneslandets angelägenheter, bör vär tanke först och främst med tacksamhet vara riktad mot Försynen, som åt oss bevarat fredens välsignelser och under det hänsvunna året skänkt landet en ovanligt rik skörd. Under det krig, som föres mellan två af Europas mäktigaste nationer, har Jag sor de förenade rikena iakttagit en fullkomlig neutralitet. En och annan at våra näringsgrenar ha emellertid ej kunnat bli oberörda af kriget; men oaktadt detta och de at förra Storthinget beslutade betydliga lättnader i tullbeskattningen, ha statsinkomsterna dock visat sig tillräckliga till utgifternas bestridande. Det förslag till en ny Föreningsakt, som Jag framställde för förra Storthinget och samtidigt för Sveriges Riksdag, föreligger nu till behandling. Erkännandet af de gällande unionella bestammelsernas ofullkomlighet har föranledt att tvenne gånger komitcer af norska och svenska män blifvit nedsatta för att granska saken och afgifva betänkande. Bada dessa komitter ha enstämmigt kommit till det resultat, att målet endast kan uppnås genom en revision af den bestående Riksakten i dess helhet och ha atgifvit på denna princip byggda förslag. Det är i öfverensstämmelse med Storthingets beslut af d. 14 Juni 1863 som Jag skridit till nedsättande af den komite, som utarbetat det nu hvilande förslaget. De insigtstulla norska män, som deltagit i detta utarbetande ha i likhet med Mitt norska statsrad enhälligt ansett dess antagande tjenligt tör Norges behot. Det tillkommer nu Storchinget att granska denna vigtiga sak. Förslaget kan i töljd at sin beskaffenbet icke öfverskådas i sitt sammanhang och sin tulla betydelse utan tördomstri, omsorgs.ull och grundlig pröfning af alla dess bestämmelser. Det är en oådan pröfning som Jag hoppas och väntar att Storthinget skall låta komma dei till del. Åuskont de torenade noruiska rikena ej blifvit omedelbart berörda af de krig, hvartill Europa, efer en jemtörelsevis långvarig fred, under de sista lecennierna med korta mellaurum varit vittne, ligger let dock i händelserna en förstärkt uppmaning till utt — i likhet med hvad andra stater tunnit nödrändigt — verka hvad vi förmå till stärkande at vårt törsvarsväsende, till värn om vår politiska friet och oafhangighet. Jag föreslog för det förra torthinset en med förutsättningen om upptagande if statslun förbunden extraordinär bevillning i uetta vänseende, väseutligen tor anskasfanue at tidsenliga apen och sullboruande af enstaka betästningar at ramstående betydelse. Storthinget beviljade endast let som kunde innehållas på ue oruinarie statsinomsterna. Jag uppfyller en oatvislig pligt, då Jag pprepar det tör törra Storthinget framlagda tförsla et. Storthinget skall utan tvivel med Mig erkänna, tt det här handlar om åtgärder af en sådan bekaffenhet och betydelse för torsvarsväsendet, att med esammas genomförande ej bör anstå längre än som r oundgängligen nödvändigt. Nstad-kslöf: 23 7, 696: 82; Gesse-Dala: 1,509,946: