Göteborgsposten – 9 februari 1871, sida 1

bågar o. s. v. Midtemot henne stod en gammal kamin med två stora hundar af jern, fem fot ifrån hvarandra. En tjensteflicka kom nu med ljus för att visa miss Carden till sitt rum. Jael hjelpte henne att packa upp och klida sig. Det var ingen brist på samtalsämnen mellan dem båda; men de flesta rörde obetydligheter. Ett ämne som torde ha intresserat den som läser denna berättelse undveks af dem båda. De hade nu en hög tanka om hrarandras iakttagelseförmäga, och detta gjorde dem förbehållsamma. Sedaa Grace kastat en sista forskande blick i spegeln, gick hon ner i salongen. Der fann hon mr Raby och mr Coventry, hvilka båda helsade henne hjertligt, och i nästa ögonblick tillkännagafs att middagen var serverad. Något som straxt i början af middagen ådrog sig Graces nyfikenhet, var en tafla, som var vänd mot väggen och på hvars baksida några stora bokstäfver voro skrifna. När helst hon obemärkt kunde betrakta denna tafla, gjorde hon det och försökte läsa inskriptionen, hvilket dock ej på det afståndet lyckades. Hon skulle gerna ha velat fråga mr Raby; men som hon fann de andra taflorna vara porträtter af medlemmar i hans familj, misstänkte hon genast att originalet till den frånvända taflan förolämpat hennes värd och att det således ej skulle vara taktlöst att göra honom någon fråga derom. Sedan kaffet blifvit serveradt, aflägsnade sig squiren för att tala några ord med sina mindre förnäma gäster Miss Carden passade på tillfället för att fråga mr Coven