Göteborgsposten – 7 februari 1871, sida 1

till mig då hon kommer tillbaka — om folket i Cairnhope eller hvad som helst. Henry följde detta råd och Grace fann sig för första gången litet egnorerad under konversationen, Hon var föryånad häröfver och tyckte utan tvifvel ej mycket om det. Henry höll fortfarande på att tala om folket i Cairnhope, deras goda hjertan och deras vidskepelse, då en gäst anmäldes. — Mr Coventry. Henry höll upp midti en mening. Graces ansigte ljusnade och hon sade att hon var hemma. Mr Coventry inträdde i rummet, Han var en stor välväxt man med en örnnäsa och vackert ansigte, hvilket endast hade det felet att det fanns flera skrynklor deri än man kunde vänta hos en man af hans ålder; han var nämligen endast tretio år gammal. Han helaade miss Carden med ledigt behag, och tog ej vidare notis om de andra två personerna än om de varit stolar eller bord. Mr Frederick Coventry hade studerat den stora konsten stt behaga och förstod den utmärkt väl; men hun utöfvade ej denna konst i onödan. Han var der för att behaga en ung dame, som han beundrade, ej för att behaga någon annan. Han kurtiserade henne öppet, ej anstötligt, men med en min af respekt och sjelfförtroende. Henry satt och led alla svartsjukans qval, under det han försökte arbeta; men han kunde ej arbeta: hans hand darrade för mycket. Grace Carden njöt så mycket mera af samtalet med mr Coventry som hennes andra sällskap ögonblicket förut