——————— 2— — — — — ——— färg samt syntes under ett par ögonblick helt belåten; men snart tog hennes goda förstånd och ödmjuka sinnelag öfverhanden. — Det var för att bereda dig en öfverraskning, lita på det. Jag vet att han har sina blickar fästade högre upp än till mig. — Är han en sådan dåre. Men jag tror det ej. — Du bör dock göra det, sade Jael, hvarefter hon ledde samtalet in på Pattys förestående giftermål, och sedan det en gång kommit in i denna riktning fortgick det utan afbrott tills männen återvände och middagen stod rykande på bordet. Efter måltiden passade Henry på ett lägligt tillfälle och smög sig ut på gården, tog fram verktygen, dolde dem under sin öfverrock och begaf sig bort mot Cairnhopes kyrka. Han visste bättre än att gå förbi Raby Hall för att komma dit; han gick ett långt stycke tillbaka mot Hillsborough, vek derefter af från vägen in på heden. Slutligen låg kyrkan framför honom, men då han skulle fortsätta sin vandring fram till densamma råkade han oförsigtigt in på en fläck gungfly och sjönk ner ända till midjan. Han krafsade sig upp igen med stor svårighet och betraktade sina kläder med ömklig min. Derefter staplade han upp en hög stenar för att utmärka den farliga platsen, ty han förutsåg att han ofta måste i hvad väder som helst tillryggalägga denna väg. Slutligen kom han fram till kyrkan, tog bort låset och fästade igen dörren med skrufvar. Han gick derefter tillbaka till landtgården så