Göteborgsposten – 30 januari 1871, sida 1

Å—— —— —— — Han är mörk och vacker, var den anmärkning han gjorde öfver hans utseende. — Godt, upphör nu att beundra honom och se på do här taflorna, medan jag talar med honom. Mr Little, det finnes många missförhållanden i afseende på de olika yrkenag inverkan på helsa och lifslängd, jemförd med den arbetslön arbetarno i de olika yrkena erhålla. Jag skulle vilja att ni hjelpte mig att något utreda dessa förhållanden. Vi kunna till exempel jemföra en smed och en torrslipare; smeden betalas lika mycket eller mer än torrsliparen, ehuru smide är ett temligen helsosamt arbete jemfördt med torrsliperi, hvilket leder till en för tidig död. Torrsliparen står knappt ut längre än femton år. Filhuggarne ha ett ännu ohelsosammare yrke och mindre betalning. Hvad är i detta afseende att göra? Höja arbetslönerna för de arbetare som sysselsätta sig med mera skadliga arbeten? Men detta kan endast göras derigenom att alla föreningarne handla i endrägt med hvarandra. Nu äro de som stå i spetsen för föreningarne alla emot mig — de eätta ej något varde på lifvet. Den intelligentaste af dem, Grotait, småler åt döden och skulle slipa lian åt honom — till faststäldt pris — emedan denna lie hugger in bland arbetarnes leder och derigenom bidrager till att hålla priserna uppe. — Hvad kunna vi väl göra? Jag är sjelf ett bevis på att det ej lyckas att strida emot föreningarne? — Vi skola slå våra hufruden tillsammans. Ni har vid sidan af er tinning ett organ, som jag märkt i alla stora uppfinnares kranier, Nu önskar jag att ni går om