— — —— — —— — Der, pappa, sade hon, är mr Little. Mr Carden var en storväxt gentleman med något skarpa drag, men ett vackert af grått hår betäckt hufvud; han var imposant utan att vara högdragen ; en man af verld som betraktade allting ur en affärsmessig synpunkt — äktenskap naturligtvis deri inbogripet. — Ah, är detta mr Littlo, hvars arbeto vi alla beundra så mycket? — Ja, pappa. — Och hvars äfventyr väckt så stort uppseende. — Ja, pappa. — Det står en artikel om er i dag i tidningen: har ni sett den? Inte? Men ni bör se den. Bästa Jael, gå till mitt arbetarum och hemta hit Liberal— Gif honom emellertid du det rådet, pappa, att han ej utsätter sig för några vidare mordförsök utan lemnar staden; det är allt hvad de uslingarne fordra. — Och detta, sade Henry, är mycket fordradt i ett fritt land, eller hur, sir? — Ja i sanning. Men här kommer tidningen. vill någon läsa upp artikeln medan mr Little arbetar. Jag önskar se huru han bär sig åt. Grace läste upp tidningsartikeln, som innehöll en fullständig beskrifning öfrer attentatet och de hotande bref som föregått detsamma, jemte några allmänna betraktelser deröfver och uppmaningar till de två föreningarne att antaga mr s anbud och upptaga honom till medlem, hvarigonom de skulle visa sitt ogillande af det brottsliga dådet