Göteborgsposten – 17 januari 1871, sida 1

A HYILHA OALUTLIIZA DCALIICH JCMVAI KONER ISRIIECR I AWsq— ——— ganska outredt. Att för dessa frågors besvarande den medicinska statistiken är af stort värde, kan icke bestridas, ehuruväl svårigheterna, som visa sig, då man kritiskt bearbetar de materialier, som kunna erhållas, lätt nog falla i ögonen. Allstatistik, hvaraf några allmängiltiga lagar skola kunna härledas, må ste förete vilkoret af likformighet uti primäruppgifterna, d. v. s. af det material, som skall begagnas, till sjelfva råämnet för de blifvande undersökningarne. Uti ingen statistik är det kanske så svårt att få denna likformighet, som uti den medicinska. Sjukdomarne äro ingalunda liktormiga, äfven om de af samma läkare utmärkas med samma namn; och ännu större blir då olikformigheten, när olika lakares olika subjektiva uppfattning dertill gör sig gållande. Och då härtill kommer ofullständigheten, som alltid mer eller mindre finnes i all morbilitetsstatistik, så inses, att man måste med varsamhet draga sina slutsatser. Dessa fel, som dock om äfven uti mindre grad, förefinnas ätven i all annan statistik, utjemnas dock i viss mån genom att materialet är stort. Och om en längre tids tullföljda undersökningar lemna samma resultater, så kan man för visso tillerkänna dessa giltighet. För bearbetningen af Göteborgs morbilitetsstatistik uti syfte att finna ett orsakstörhållande mellan vissa sjukdomar och de atmosferiska förhållandena, fordras dock icke blott fullständiga, likformiga och noggranna uppgifter af de praktiserande läkarne rörande dessa sjukdomars förekommande, utan också fullständiga samt pålitliga meteorologiska observationer. Sådana finnas dock icke för närvarande. De meteorologiska observationer, som göras här vid telegrafstationen och som i tidningarne införas, ha vi ej skäl att anse annat än pålitliga, men de äro naturligtvis i hög grad ofullständiga, såsom varande inskränkta till blott trenne observationer dagligen. Och fullständiga meteorologiska observationer kunna svårligen här åstadkommas utan en meteorologisk anstalt med sjelfregistrerande instrumenter. Såsom bekant har förslag om en dylik anstalts inrättande härstädes blifvit väckt och dess genomförande beror på stadsfullmäktiges beslut; men vid de skäl, som blifvit anförda för denna anstalt, har icke, såvidt vi veta, någon tänkt på dess betydelse i nu antydda syfte. Må vara, att denna betydelse ej är så praktisk och ännu så synbart nyttig, som den, hvilken närmast afses med den tillämnade anstalten, ty om man ock får veta, huru väderleken inverkar på sjukligheten, så kan man ju dock icke dermed törandra någondera af dem; men visst är dock, att detta ämnes utredande har en mycket stor vetenskaplig betydelse, och den praktiska nytta, som deraf kan härledas, är ej möjligt att mera här än vid alla andra rent vetenskapliga frågor, på förhand afgöra. Det bör emellertid ihågkommas att få platser, och för visso ingen annan i vårt land, så väl egnar sig för undersökningar i ifrågavarande syfte. Ty vår stad är tillräckligt stor för att ge ett nog rikligt medicinskt-statistiskt material, men den är derjemte tillräckligt liten, för att detta materiel skall kunna bli fullståndi,t, och för att det skall bli möjligt att efter lokalförhallanden och omstandigheter kritiskt behandla detsamma. Vi ha anledning påstå, att ingen stad finnes i vårt land, törutom Upsala, der den medicinska statistiken är så fullständig och noggrann, ivke bioll mod -de pa uoaugneren tam ock met afseende på sjukligheten som Göteborg. Men Upsala kan naturiigtvis icke erbjuda ett så rikligt material som Göteborg. Men deremot eger Upsala fördelen af fullständiga meteorologiska observationer. De sjukdomar, hvilka synas mest vara beroende af atmosferens vexlande förhållanden, äro: Influensa, IIalssltuss, Strupkatarrh, Lungkatarrh, Lunginflammation, Diarrhoe, Tarminflammation samt sannolikt äfven acut Rheumatism, Ansiytsros och vissa former af Gastricism och Gastrisk feber. — Att dessa sjukdomars freqvens är beroende af termometerns, barometerns och sannolikt äfven hygrometerns och vindens vexlingar, är visst. Men detär icke blott såsom man vanligen tror medelståndet hos dessa, som spelar en roll härvid, utan säkert älven många andra förhållanden. Sarskildt tror man sig ha märkt, att hastigheten uti vexlingen af luftens temperatur, tryck och fuktighet spelar en väsendtlig roll. Men i hvad män en hvar af dessa faktorer inverkar på en hvar af de nämnda sjukdomarne är mera föremål för hypoteser än på exakt sätt bevisadt. Såsom nyss här ofvan sades, har jag gjort några små försök att af det material, som nu är fråga om, framtvinga några svar på de spörsmål, som i detta afseende kunna framkastas; mera såsom sades for att visa huru sådant kan ske, än för att nu deraf draga några vetenskapligt giltiga resuh:ater. Såsom material har jag användt läkaresaliskapets rapporter och de meteorologiska observationer, som enl. meddelanden från telegrafbyrån finnas införda 1 våra tidningar. Af dessa sistnamnda har medelstandet hos termometern och barometern beraknats för hvarje vecka enligt samma gruppering af veckorna (d. v. s. med början på Måndagen) som begagnas på läkares:s rapporter. På samma satt har medium af värmegradens och lufttryckets vexlingar på dagen beräknats. Med ledning häraf ha kurvor uppritats öfver dessa luftens vexlingar och jemförts med kurvor, angifvande vexlingen i de nyssnamnda sjukdomars freqvens. Dock må ännu en gång påpekas, att de meteorologiska kurvorna afse endast förhållandet på dagen enligt tre observationer, hvilket är en väsendtlig brist, synnerligen då det är fråga om differensen mellan termometerns och barometerns maximum och minimum på dygnet. Mellan kurvan för barometerns vexlingar på dagen och sjukdoms-kurvorna, har jag ej heller kunnat påträfta någon paralelitet, hvilket ej