Göteborgsposten – 17 januari 1871, sida 1

Han tände på ett ljus och undersökte alla föremålen i rummet. Ingenting. Men, då han närmade sitt ljus till fönstret, gjorde han en upptäckt: fönstret bade två vertikala jernstänger omkring tre!jerdedels tum i omkrets. I en af dessa upptäckte hans snabba blick ett ljust horisontalt streck. Man hade sågat deri med en fin såg. Ett försök hade tydligen blifvit gjordt att utifrån intränga i hans rum. Forsta frågan var om detta försök hade lyckats. Han pröfvade jernstången närmare. Den var ej fullkomligt genomskuren. Han stängde genast smedjan och gick till det rum der han påsatte handtagen till de färdiggjorda verktygen. Der stannade han tilldess mr Cheetham kom in i verkstaden. Han bad denne att besöka hans smedja. Mr Chaetham gick genast med honom och undersökte stället omsorgsfullt. Mr Cheetham uttalade genast den åsigten, att hvilken IIillsborougharbetare som helst skulle ha varit i stånd att genomsåga en jernstång af så måttlig tjocklek. — De ha blitvit störda, eiler också ha de ej haft tillräcklig tid på sig och komma tillbaka imorgon. Jag hoppas att de skola göra det. Klockan sex i afton skall jag sätta vanliga träluckor för fönstret, lätta att öppna; men i midten skall jag sätta fast en Waterloosprängare. — En Waterloosprängare? — Ja, men en sådan som ni aldrig sett förr. Jag skall göra den sjelf. Den skall endast bli fyra tum lång, men så bred som min hand, och jag skall lägga så mycket krut i den att den kan spränga luckan femtio fot