Göteborgsposten – 17 januari 1871, sida 1

TJålJås a 5 0re. — HLIUHIHRCLCHS Dyra ari nu: heller var oväntadt, då dessa barometerns vexlingar i allmänhet äro ringa. Mellan kurvan för temperaturvexlingarne på dagen och kurvan för rheumatismus artic. acutus finnes deremot en tydlig motsvarighet, hvilken, eget nog, blir ännu synbarare, då rheumatismus artic. sammanlägges med Erysipeles sacici (ansigtsros). Temperaturvexlingarne på dagen tyckas derjemte spela en icke ovasendtlig roll äfven till freqvensen af Influensa, Halsfluss, Lungkatarrh och Lunginflammationer, då man ser på vexlingen vecka sör vecka. Ser man deremot på vexlingen af dessa sjukdomar under olika månader, så spelar medeltemperaturen den största rollen, på så sätt att ju mera medeltemperaturen stiger, desto mera faller antalet af dessa sjukdomsformer och tvärtom. För ingen af de nu nämnda sjukdomarne tyckas barometerstandets vexlingar ha någon synnerlig betydelse. Deremot synes lufttrycket ha en tydlig inverkan på tarmkanalens sjukdomar. Dessa sjukdomar finnas i våra rapporter under rubrikerna: Diarrhoe, Tarmkatarrh (Catarrhus gastro-intestinalis), Ta-minflammation (kntero-colitis), Gastricism och Gastrisk feber. Den difterentiela diagnosen mellan dessa olika sjukdomsformer är emellertid rätt svår, och säkert är att, vid dessa sjukdomars diagnosticerande, olika principer gör sig gällande hes olika läkare. Detta är ett för vår medicinska statistik ganska ledsamt förhållande, hvilket det vore önskligt kunde genom någon vänskaplig kompromiss afhjelpas. Emellertid visa kurvorna för dessa sjukdomar ganska anmärkningsvärda olikheter och egenheter. Kurvan för febris gastrica öfverensstämmer icke med någon af de meteorologiska kurvorna, hvarför jag ej vågar påstå, att de klimatiska förhållandena ha på denna sjukdom någon inverkan. Kurvan för gastricismus ötverensstämmer deremot ganska mycket med kurvan för barometerns medelstallning på det sätt, att då barometern faller, så stiger sjukdomens freqvens och tvärtom. Och i de delar, der full emotsvarighet icke finnes, synes detta bero på en modererande inverkan genom temperaturvexlingarne på dagen. Diarrhoe är en sjukdom, hvilken förekommer hela året igenom med en, som jag tror, jemförelsevis med andra orter sällsynt stor likformighet inom vårt samhälle. Så har äfven varit förhållandet förl. år, och endast under sommaren, uti Aug. och Sept., då såväl medeltemperaturen var hög, som temperaturvexlingarne på dagen betydlisa, visade sjukdomen en mera anmärkningsvärd stegring. Catarrhus gastroinlestinalis vexlar deremot rått mycket och dessa vexlingar ega en tydlig motsvarighet uti barometerns vexlingar, endast med den egenheten att stigningen på barometerns kurva, d. v.s. barometerns tallande, flerestädes inträffar en vecka före stigningen på sjukdomens kurva, hvilket dock lätt nog förklaras deraf, att sjukdomsfallen icke kommit förrän en ca efter deras inträffande under lakarevärd och då först inrapporterats. Äfven på denna sjukdom har dock sommarvärmen under Aug. och Sept. tydligen haft en stegrande inverkan, som e) kan genom barometerståndet tillräckligt förklaras. De anmälda fallen af entero-colitis äro pr vecka så få, att några slutsatser rörande lutttörhållandenas inverkan derpå icke kan dragas. Men om dessa sjukdomsfall adderas til anke Nyss srgkmNEIDUA djunuwömSIOTIHCn, oa onr ar dcras ma kurva icke väsendtligt förändrad, hvaraf man torde kunna draga den slutsatsen, att de begge sta i beroende af samma klimatiska orsaker. Gå vi ifrån dessa små observationer att jemföra dessa sjukdomars freqvens med samma under närmast föregående år, så finna vi åtskilliga olikheter, till en del lätt förklarliga. De akuta affektionerna af luftvägarne ha under 1870 varit vida talrikare än 1869, sålunda förekommo at strupkatarrh (Laryngitis) och lungkatarrh (bronchitis och bronchitis capillaris) sammanlagdt 4591 tall mot 3900 året förut, af lunginflammation (pneumonia) förekommo 1146 fall mot 975 uuder 1869, af halsfluss (angina) 1764 met 1503. Och säkert har den större treqvensen at dessa sjukdomar sin grund uti den lägre temperaturen under årets tre första och sista månad, under hvilka månader ock de flesta sjukdomsfallen förekommit. Ty då Jan., Febr., Mars och Dec. hade under 1869 en medeltemperatur af respektive 4 0,9, 2,5, O,3 och — 0,2, så hade de under 1870 en medeltemperatur af respektive — 0,3, — 5,5, — 0,8 och — 4,0. Afven tarmkanalens affektioner ha varit talrikare, i det att diarrh, tarmkatarrh och tarminflammation representeras af en sammanlagd summa 3090 emot blott 2970 under 1869. Af dessa ha icke mindre än 1470 inträffat på månaderna Juui—Sept. mot blott 906 dylika fall på samma tid 1869. Huruvida denna olikhet har sin grund i den högre medeltemperaturen hos dessa månader 1870 represeuterad at — 14.3, 17,2, 17,6 och 12,5 mot 13,5, 16,3, 15,1 och 12,9 1869 eller uti lägre medelbarometerstånd under Juli och Aug. representeradt af 756 mm. mot 759 år 1869, vågar jag ej afgöra. Dock torde icke barometerståndet ha kunnat spela någon betydande roll, enär det under Juni och Sept. 1870 var högre (758 och 760) än 1869 (757 och 752). (Och för hela året var medelbarometerståndet nästan lika begge åren 758 och 757, då deremot medeltemperaturen för 1870 varit blott 6,6 mot 7,2 1869). Akut artikulär rheumatism har förekommit deremot vida mindre 1870 än 1869, neml. blott 554 fall mot 1285; och samma har förhållandet varit med ansigtsros: 218 fall mot 481. Denna slags sällskaplighet emellan dessa två sjukdomar under olika år, tyckes bestyrka det här ofvan gjorda antagande, att de bero på samma klimatiska orsaker. Beklagligen