Göteborgsposten – 16 januari 1871, sida 2

från Utlandet. Enligt hvad telegrafen redan meddelst, är beskjutningen af Paris icke inskränkt till fästena, utan riktas nu äfven mot sjelfva den stora hufvudstaden, denna verldens hufvudstad, efter hvilken konung Wilhelm drömmer om att låta Berlin taga arf. De från Paris mottagna underrättelserna gifva tillochmed vid handen, att de preussiska granaterna nå in i qvarter, hvilka kunna räknas bland hufvudstadens tätast bebyggda och mest trafikerade delar. Paris består, såsom man vet, af trenne hufvuddelar: den gamla staden (la Cite) på öar i Seinen med Nötre Dame och Jastitiepalatset, qvarteren norr om Seinen och qvarteren söder om floden. Det är dessa sista, som f. n. äro föremål för beskjutningen, fiendens granater uppnå ej allenast de yttre förstäderna värmast vallgirleln: Grenelle, Vaugirard. Plaisance, Peur Montrouge och la Glacicre, utan gå betydligt längre noir in i tätt befolkade gator, särskilt i Fauborg S:t Germain och Quartier latin. Åt da punkter, som man hittills känner hafva nåtts, skola vi här framhålla de väsentligaste, i det vi gå trän vester mot öster: Avenue de Breteuil, som går ända till baksidan at Invalidhotellet vid Napoleon den stores grafkapell, tätt intill militärskolan och Marsfältet, hvarest den stora indnstriutställningsbyggnaden var uppförd år 1867, då konung Wihelm gästade denna stad, som ban nu är i färd med att förstöra; Rue Vanneau, som genom Rue Bellechasse fortsättes upp till Quay dO say, hvarest utrikesministeriets stora byggnad ligger; kyrkan S:t Sulpice, hvars tvenne torn fordom buro den optiska telegrasen; Luxembourgepalalset, senatens samlingsplats, med den utvalda samlingen af moderna taflor; Odeonteatern, den andia Theätre-Frangais; Rue S:t Jaques, en af pulsådrorna i studentqvarteret, och den nya bou evarden S:t Michel; Sorrbonne, den bekanta högskolan; Panthon, som äfven kallas kyrkan S:t Genöviöve, der äfven under junidagarne 1848 kanonkulor sköt hufvudet al trihetens staty. Beskjutningen måste ha varit våldsam, om det är sannt, att endast under natten mellan Måndagen och Tisdagen 2000 granater föllo innanför fästningsmuren, om än blott en ringa del af dessa nådde långt in i staden, kan likväl den tillfogade skadan vara betydlig nog. En ballongunderrättelse från Paris har derjemte förmält, att antalet af per soner, som blilvit träffade, är ganska stort; men vi känna icke, hurudan stämningen är bos befolkningen. Dock vill det synas af den underrättelsen, att regeringen handlar med kraft emot de röda och att Delecluze tillochmed funnit sig befogad att taga afsked, som om stämningen bland befolkmiugen fortfarande är hög och enig med regeringen om försvar. Såsom en härnedan återgifven korrespondens från Indåp. beige upplyser, skola myndigheterna hatva underrättat pari sarne om, att deras stad är försedd med pro viant till d. 15 Mars, och så länge parisarne ännu ha föda, skola de ej gifva sig. Trochu har sjelf i en proklamation af d. 7 Januari uttalat, att han aldrig skall gå in på en kapitulering — hvilket vill med andra ord säga, att han beslutat bryta sig igenom eller dö. Det är trån de preussiska batterierna vid Meudon, Clamart, Chåtillon, som beskjutningen företages, namneligen Calamart. I norr och nordost ha preussarne ännu icke börjat detta ohyggliga förödelseverk, som hela Europa änvu för några få månader sedan förklarade vara en skändlig vandalism, men hvilket det nu tyckes vilja åse med en apati rör hvilken framtiden en gång skall krarva sträng räkenskap af detsamma. Och med blygsel må den engelska nationen hölja sig i dok ötver sin egen förnedring, då den kan tillåta en regering handhafva dess öden, hvilken ej har råd att spilla ens en droppe bläck för att i ädel ton protestera mot denna behandling, som den tyska nationen en gång skall sjelt med blygsel nämna, sedan med segerruset töcknet vikit från dess nu fövillade omdömestormåga. Om också stämningen i Paris hittills icke blifvit genom bombardementet modlös, kan man dock ha skål att antaga, det underrättelsen om Chanzys nederlag, om hvars insmuglande i Paris tyskarne nog skola draga tförsorg, skall verka mycket nedslående och kanske påskynda en katastrof, hvilken verlden med bäfvan och oro motser. Under några dagar har stark tjocka hängt öfver Paris och trakien d-romkr.ng. hvilken bragt en viss sulije i beskjutningen såväl från tyskarnes som fransmännens sida. Vi anse oss böra antaga, att denna för fransmännen gynnsamma omständighet blifvit af dem begagnad, för att reparera lidna skador ock äfven bereda sig till att med större kraft än hitulls besvara tyskarnes eld. Dock, uppvaknandet i den franska hufvudstaden mäste bli förfärligt etter de helt säkort öfverspända förhoppningar, som man genom en mängd från provinserna ingångna dusvobref bibragts angående den militära ställningen derstädes. Och i hvilken riktning det narisiska lIlvrnat as erall ci det är ioka madt