Göteborgsposten – 29 december 1870, sida 1

SS — Sir — Charlotte Ialliday och jag ha denna dag blifvit sammanvigda med hennes mors fulla bifall. Jag anser mig ej behöfva förklara mitt uppförande för er. Ni bör förstå hvarföre jag handlat på detta sätt och hvarföre jag lyckönskar mig och min älskade hustru till skilsmessan från ert hus. Mon är nu utom all fara och har ett komfortabelt hem tillsammans med sin mor och Diana Paget. För öfrigt vill jag försäkra er alt mrs Hawkehursts anspråk i afseende på den Haygarthska förmögenheten skola bli iika omsorgsfullt bevakade som då hon var miss Halliday. Er ödmjuke tjenare Valentine Hawkehurst. I samma kuvert låg ett annat bref från hans hustru. Detta bref var långt och osammanhängande, fuktadt af tårar, på vissa ställen fullkomligt oläsligt. IIans hustru hado lemnat honom för alltid. D:r Jedd och Valentine hade omtalat något rysligt för henne — något som för alltid skulle skilja henne från honom. På de penningar hon fört med sig i boet gjorde hon inga anspråk. Ej ens sina juveler, hvilka voro i hans förvar, ville hon taga ifrån honom. Valentine skulle sörja för att hon ej skulle lida nöd. Mr Sheldon kastade brefvet med förakt ifrån sig. Han öppnade det bref som var ifrån Nancy Woolper. Den gamla qvinnan talade om huru troget hon tjenat honom och huru hon hädanefter ej kunde tjena honom längre. Hon uppmanade honom att ångra det onda han gjort; det