Göteborgsposten – 29 december 1870, sida 1

föreriza vexelbelånaren. Han tog brefvet och slet upp det utan att se på adressen. Ätteston föll till golfvet. Han tog upp den och stirrade på den. Valentine Hawkehurst, författare, Carlyle-terrace, son af Arthur Hawkehurst, litteratör; Charlotte Halliday, Liwn, Bayswater, dotter af Thomas Halliday, landtbrakare. Han läste ej mera. Det var en afskrift af ett giftermålscertifikat — ej en dödsattest — som lemnats honom. — Ni kan gå, sade hen till tjenstefliekan i hes ton. Han hade ett obestämdt medvetande af att hon stirrade på honom med nyfikna blickar och han ville ej bli beskådad just nu. — Äter ni middag hemma, sir? — Ja. Mrs Woolper må göra anordningarne för middagen. — Mrs Woolper har aflägsnat sig och tagit sina saker med sig, sir. Och miss Pagets saker skola bli efterskickade, sir. Der är ett bref, sir, som mrs Woolper lemnade qvar på kaminen. — Det är bra, ni kan gå. Då tjensteflickan aflägsnat sig, satte mr Sheldon sig ner och undersökte det dokumeat han fått. Ja, det var i vederbörlig ordning. En afskrift af certifikatet öfver den vigselakt som egt rum denna morgen i St. Matthiaskyrkan mellan Valentine Hawkehurst och Charlotte Halliday. Testamentet och den lifförsäkringspolice, som aflemnats hos mr Kaye, voro således värdelösa papperslappar. Valentines bref var kort och uffärsmessigt.