Göteborgsposten – 2 december 1870, sida 2

Fran Utlandet. De strider, som under senaste dagarne utkämpats på olika ställen af krigsskädeplatsen, synas ha varit blodigare, än man först trott. Alldenstund vi endast från tyska källor ha uppgilter om deras omfattning, kunna vi ännu icke rätt bedöma deras vigt eller betydelse. Den oltficiela tyska berättelsen om striden vid Beaune är hållen bra sväfvande. Den säger att fransmännen förlorade 1000 man i döda och sannolikt 4000 man i sårade, hvarjemte 1600 man osårade tångar togos. Ty-karne uppskatta sin egen torlust till 1000 man. Alldenstund fransmannen voro de angripande, är det väl möjligt, att manspillan var störst å deras sida; men det är likväl icke sannolikt, att skifjnaden emellan de tyska och franska törlusterna var så stor. Kampen synes för öfrigt icke ha inskränkt sig till denna angripande rörelse från transmännens högra flygel, utan ba de ätven kastat sig med en väldig ansats fram på venstra flygeln, der de i Vendömetrakten hejdat iyskarnes framryckande mot Tours. Reuters telegram talar ej om, hurudan striden varit, utan blott konstaterar, att fransmännen återtagit de af iyskarne nyss forut besatta platserna Montoire (nära Vendöme), Båess (mellan Vendome och St. Calais) samt St. Calais, hvarefter fransmännen ätven återtagit det nära Chateaudun belägna Montdoubleau. Det vill häraf synas, som att tyskarne på denna kant måst draga sig mot Öster, för att koncentrera sig och undgå att slås genom utmanovrering. Detta har antagligen skett, så framt underrättelsen bekräftar sig, efter den 28:de, aå tyskarne skulle ha tillfogat fransmännen nederlag vid Beaune. Samma telegram, som återfinnes i dagens telegramafdelning, uppgifver äfven, att tran-männen återtagit Montargis. Preussarne skola ha åter utrymt Beaunne, sedan de nedbränt byn. Redan under någon vecka har liflig rörelse rådt kring Paris, hvarest den tyska belägringshären onekligen lidit betydande sörluster genom de ständiga små utfallen och beskjutningarne. Det är ock egendomligt att se, huru man i de tyska tidningarne iakttager den fullständigaste tystnad i atseende på parisarnes verksamhet. Etter dessa många små rekognosceringsrörelser, töretogo parisarne slutligen d. 29:de ett nytt uttall, understödt at kanonbåtar, hvilket antyder, att utfallet skett på den sydvestra fronten. Fransmännen blefvo tillbakaslagna, men alldenstund tyskarnes förlust endast uppgifves till 100 man, kan uttallet ej gerna ha varit af någon större betydenhet, utan blott, antingen ett slags rekognoscering, eller ock ett lätsadt utfall, för att dölja en större och vigtigare rörelse. Man tyckes i det preussiska högqvarteret med säkerhet vänta, att Paris snart skall falla. De officiela tyska korresp. i Versailles sjunga sedan åtta dagar denna visa, och den preussiska armeintendenturen säges redan göra stora förberedelser till en snar och tillräcklig proviantering af Paris. Onekligen ökas äfven rån Seinestaden de ödesdigra tecken, som vi kttogo redan före Metz fall. Talrika deserörer avmäa sig hos de tyska förposterna och ingitva hunger vara skälet till deras flykt. Häremot tala dock å andra sidan ballongbe