Göteborgsposten – 2 december 1870, sida 2

2 Från IUnfvndstaden. Danska ministern, grefve Scheel-Plessen, gaf i Onsdags i sitt hotell middag för medlemmar af diplomatiska kåren m. si. — Rörande en i dagarne till Riksbiblioteket lemnad gåfva läses i Posttidn. följande: Den samling af bref från C. G. af Leopold, som på riksbiblioteket finnes förvarad, har erhållit en värderik tillökning genom den gåfva, biblioteket fått mottaga af f. d. stadsmäklaren i Stockholm, hr A. IIamren, bestående at: Leopolds bref till sin ungdomsvän, prosten Jonus Nordvall, skrifna under åren 1790—94 samt 1802 och 1825. Ehuru icke talrik, är dock samlingen af intresse för Leopolds karakteristik och belyser i synnerhet några af dennes enskilda förhållanden. Rörande prosten Nordvall meddelas följande upplysningar: Konung Gustaf III kände Nordvall sedan dennes studenttid, då han vid ett besök på fäktsalen i Upsala lär blifvit öfverraskad af N:s öfverlagsna skicklighet på värja. N. blet dock icke officer, utan sqvadronspredikant, ehuru något drabant-anbud lärer varit i fråga, och kallades sedan ofta af konungen för Leopolds prest?. I Leopolds biografi i Biografiskt lexikon berättas emellertid om dennes ungdomsvän, en student från Upsala, som ankommit till Stockholm på ett löfte att blifva officer genom hertig Carls rekommendation och som, säges det hette J. Nordvall och dog som prest och L. N. 0.: att han vid första representationen af Odenräddade författaren från att på parterren blifva förtrampad af dem han förtjuste, hvarefter det tilllägges: Detta såg konungen, som sedan i tacksamhet tillstyrkte ynglingen att gå presterliga vägen, der han kunde visa honom sin ynnest, utan att dermed väcka någon adlings afund. Vi anmärka blott, Oden uppfördes första gången d. 16 Mars 1790 och att ynglingen Nordvall då var 44 år gammal och sedan två år tillbaka kyrkoherde i Riseberga i Skåne, hvarifrån han 1812 erhöll transport till Warberg. Han var född i Westerbotten 1746 och dog i Warberg 1834. De anförda bretvens gifvare är hans systerson. — Patriotiska sällskapet hade i Tisdags sammankomst, dervid åtskilliga belöningar bestämdes och val till vice ordförande förrättades med den utgång, att f. d. landshötdingen W. Gynther enhälligt utsågs att med sagde befattning inom sällskapet forttara. — K. Stora teatern gat i förgår afton för utsäldt hus Hugenotterna, den sista representation vid hvilken m:ll Hebbe för denna gång uppträdde. Hon skördade rikt bifall, erhöll oupphörligen applåder och flera blombuketter samt inropades flera gånger, dels för öppen ridå, dels, två gånger, efter fjerde aktens slut, då jublet i salongen tycktes aldrig vilja taga slut, dels ock efter operans slut, jemte hrr Arnoldson och Willman, hvilka afven belönades med publikens bifall flera andra gånger under aftonen. Fru Michaeli applåderades lifligt, synnerligen i andra akten, inropades och erhöll blombukett. — Södra teatern bjöd i Onsdags på tvenne nya, förut omnämnda stycken. Det första Herr Oito af Roderich Benedix kallades ustspel, men publiken fann det ej särdeles roligt. Det andra, en operett l mänskenet, äf de Leris med musik af R. de Vilbab, apdåderades betydligt mera, men torde hafva örtjenat det mindre. Cassander-Holmqvist fick sjunga sina kupletter om huruledes en äkta nan sig förhålla bör, da capo. Huset var ej itsåldt, säger Dagbl. —AetLFvk—