Göteborgsposten – 28 november 1870, sida 2

dighet de än bekläda, som föröfvat invasion, usurpation, ockupation i våra provinser och i denna vår heliga stad, tillika med deras gynnare, hjelpare, rådgifvare, anhängare och alla andra. hvilka sjelfva utfört eller på hvad sätt som helst låtit utföra nämnde bedrifter under en eller annan förevändning, äro förfallne till den större bannlysningen och de öfriga af de heliga canones, de apostoliska konstitutionerna och det allmänna konciliet, isynnerhet det tridentinska, tillstadde katolska censurer och straff. Bannstrålen är motiverad af allt det, som den subalpinska regeringen (som påfven uttrycker sig) sedan flera år tillbaka under oupphörliga sträfvanden gjort för att omstörta det verldsliga herraväldet. Encyclikans ton är högst passionerad. Vi omnämna som prof följande ställe: För ingen äro obekanta oförskämdheten och hyckleriet hos denna regering, som, för att förminska förhatligheten i denna gudlösa usurpation, icke drog i betänkande att berömma sig af, att den inträngt i dessa provinser för att derstädes återställa den moraliska ordningens principer, under det att den i sjelfva verket öfverallt befordrat utbredningen och dyrkan af sin falska lära, öfverallt lossat tyglarne för usla begår och gudlöshet, samt äfven tillåtit oförtjenta straff öfvergå biskopar och andliga af olika rang, hvilka den låtit häkta och förföljas af offentliga smadelser, under det att den lemnade utan straff förföljarne och sådana, som icke en gång i vår ringa person skonade det ghogsta pontifikatets värdighet. Den egentliga bannlyshingsformeln ha vi ännu icke kunskap om.