Göteborgsposten – 25 november 1870, sida 2

Från Utlandet. Medan de franska och tyska trupperna vester om Paris i den största hemlighetsfullhet hölja sina strategiska rörelser, för att ordna sig till den förestående stora kamp, som onekligen skall komma att bli af den mest afgörande betydelse för förhållandena i Frankrike, så godt som hvilar telegrafen ifrån arbetet med att meddela krigsnyheter, och man kan endast framleta några gissningar ur telegrammernas sparsamma notiser. Och de gifva vid handen, att det blir ett svårt stycke arbete för Loirearmen, hvars ställning onekligen är kritisk, om den icke genom en glänsande strategi lyckas uttöra några rörelser, som rädda den eller kanske tillochmed förläna framgång åt dess planer. Föreningen mellan Loirearmen och nordvestra armsen, under Bourbaki, har ej kunnat hittills fullständigt utföras. Tyska trupper till betydande styrka söka bryta sig väg mellan de båda franska armeerna, för att hindra deras förening, och de ha härunder levererat en följd af striuer med franska friskyttekårer. hvilka de flesta gångerna tillbakakastats, t. ex. vid Bretoncelles, hvarigenom departem. Orne i Normandie lagts öppet för dem. Också heter det, att tyskarne framtränga på jernvägen mellan Dreux och Argentau. Som bekant, ha tyskarne äfven angripit Evreux, hvar est de dock tillbakaslagits af fransmännen. De kunde likväl hålla sig fast i trakten, dit de nu draga till sig förstärkningar, men alltjemt oroas af nationalgardisterna. Nordost om Evreux ha fransmännen angripit det endast 4 svenska mil från Paris belägna Ver non å jernvägen emellan Rouen och Paris. De bemäktigade sig en oerhörd proviantkonvoj, som eskorterades af 1500 man tyskar, hvilka splittrades. Det framgår icke om fransmännen här uitgjorts at någon at de mindre kårer, Bourbaki organiserat i Normandiet, eller om de varit en del af hans riktigt organiserade arme. Bourbaki sjelf har emellertid anländt till Tours, och den tanken har utkastats, att han fört en del af sina trupper sjöledes från Havre och Dieppe till någon hamn i Bretagne, t. ex. S:t Malo, hvarifrån de kunnat ostörda rycka fram till Loirearmen, med hvilken Keratry äfven förenat sin Bretagnearmå. Fram mot Loirelmien, rycka alltjemt tyska skaror, hvilka skola hota Loirearmeens rygg, till en början dess flank och, om denna icke kan skyndsamt, med framgång operera mot storhertigen at Mecklenburg, bli förkrossande för fransmännen. Tillsvidare synes emellertid Lyon icke vara hotadt. Med oro ser man hän till Paris, för att erfara om någon bragd skall kunna derifrån uttöras. Onekligt är, att fransmännen närma sig mer och mer intill hufvudstaden, och det är derför väl möjligt, att de vigtigaste hän