Göteborgsposten – 24 november 1870, sida 2

ha lemnat Chateaudur. Alldenssund det från Angerville, storhertigens af Mecklenburg sista haltpunkt, endast är tre dagsmarscher till Dreux, så är det antagandet icke osannolikt, att fransmännens venstermarsch först märktes af preussarne. när de förra dragit sitt arrieregarde, som fasthållit Chattaudun, tillbaka ifrån denna plats. En depesch trån Tours af den 16:de berättar i sjelfva verket äfven, att fransmänren besatt Deux. Besättandet at denna plats måste således redan ha skett d. 15:da. Föreaingen af de tre franska armeerna torde derför ha lyckats i nedra Seinetrakten. Om det vidare framryckandet mot Paris nu skall komma att ega rum på venstra Seinestranden mot S:t Germain och Versailles, eller på högra Seinestranden mot Argenteuil och Denis, kan naturligtvis nu icke sägas. För angreppet på högra Seinestranden skulle den omständigheten tala, att der endast stå tre eller — iitall general Manteuffel uppgifvit marschen mot nordvest och vändt sig till Paris — fem tyska armekårer, under det att på venstra stranden befinna sig tio tyska armekårer, af hvilka fem underhålla cerneringen, under det att andra fem operera mellan Seine och Losre?. Dessa antaganden bekräftas från Versailles, hvarifrån en korresp. skrifver d. 16 d:s till Roln. Zeit., att prins Friedrich Carl är honom i hälarne. Prinsens 9:de kår hade d. 15 anländt till Etampes och marscherar nu äfven mot nordvest. Hertigens af Mecklenburg kår gick sedan ötver Rambouillet fransmännen till mötes. Emeilertid synes härmed krigsskådeplatsen hafva i en hast förflyttats ifrån Loire till vester om Paris. Det är, om saken bekräftar sig, ett mästerligt drag af den franske befalhafvaren dAurelles, som härigenom ännu ör någon tid räddat det södra Frankrike från den tyska ölversvämningen. Kan nu Trochu ätven verkställa ett lyckligt utfall och i föreving med durelles bryta cerneringshären kring Paris så, att fransmännen kunna oibehålla sina ställningar, medan hufvudstaden provianteras, så kan häri ligga någon utsigt till räddning. Men kan man väl hoppas en sådan? Obestridligt är emellertid, att Frankrike utvecklar en förvånande kraft och att tyekarne å sin sida missräknat sig om arten af det franska motståndet. Också skritver en korresp. från Amiens till Daily Telegraph d. 12 d:s: Det är icke mer än billigt att medgifva, att fastän Frankrike varit utan regeriug och saknat alla sina ursprungliga anförare, skulle ingen annan nation kunnat göra, hvad det gjort, för att samla trupper sedan olyckan vid Sdan. När jag erinrar mig, hvad de härvarande mobilgardisterna voro för sex veckor sedan, och ser, hvad de äro nu, är jag alldeles förvånad och börjar tro, att Gambetta måhända ändock icke misstagit sig så mycket och att Frankrike skall uthärda kampen, tills det besegrat eller ätminstone utmatiat fienden. Mobilgardisterna äro präktiga infanterister, och hundratals af dem taga sig i afseende på fysiska förhållanden väl ut tillochmed vid sidan af det engelska fotgardet. De äro nu väl uniformerade, och fastän ännu mycket återstår i afseende på deras beväpning, så vet jag likväl med säkerhet, att ett stort antal förträffliga Snidergevär från Förenta Staterna befinna sig i de transka myndigheternas ego. Äfven Chassepotgevär komma nu i mängd fram. Man kunde icke på länge förstå, hvar det ofantliga avtal Chassepotgevär blifvit af, som sades finnas i förråderna, då kriget utbröt. Nu upptäcker man icke allenast, att Chassepotgevären verkligen funnos, utan de komma äfven här och der fram i förunderligt stor massa på de märkligaste ställen. I det lilla Fort la Före, som ligger mellan Amiens och Paris, ha ej funnits mindre än 60,000 af dessa gevär, och de äro nu alla transporterade till Lille, hvarifrån de skickas direkte till de olika regementena mobilgardister i norra delen af landet. I samma fäste upptäcktes icke mindre än fem kompletta batterier fältartilleri, om hvilka ingen tycktes ha någon kunskap; och dessa jemte några från utlandet erhållna Armstrongskanoner skola lemna en vigtig tillökning i Nordarmeens artilleri. Äfven i ett annat hanceende växa stridskrafterna härstädes, i det en mängd officerare och krigsvana soldater, som undsluppit trån Metz, ånyo inträdt i armeens leder. Man har från god källa sagt mig, att ej mindre an 800 officerare och 5000 soldater, hvilka på sin tid tillhörde Mac Mahons här, nu äro i Lille och andra stora garnisoner. I Berlin trodde man d. 18 d:s, på grund af dit ingångna enskilda underrättelser, att hela Loirearmåeen blifvit förstörd vid Dreux och att 35,000 man ta its till fånga i slaget vid Dreux. Man jublade, emedan nu allt undsättande af Paris ansågs omöjligt. Det är således icke endast i Frankrike, som ankor utspridas. Emellertid visar det sig nu, att officiela ankor kunna utspridas äfven från Preussen. Så hette det ju i ett s. k. officielt telegram från Versailles. att tyskarne vid Orlöans endast förlorat c:a 600 man i döda och sårade. Nu föreligger en officiel rapport från den tyske befälbafvaren general v. der Tann sjelf angående slaget vid Orlrns, daterad högqvarteret Angervelle d. 11 Nov., hvilken icke fördöljer att tyskarne verkligen ledo förluster, öfverensstämmande med frausmånnens uppgifter. Rapporten, som är stäld til det baierska krigsministeriet, lyder i det väsertligaste sålunda: De d. 8 och 9:de ingångna rekognosceringspatrullerna berättade öfverensstammande, att man ingenslades kunde se eller höra till franska trupper (preussiska korresp. ha deremot berättat, att v. d. Tann visste af fransmännns annalkande och derför utrermde 0O0FAAnO DD 10-de Hå morgonen rannorte