Göteborgsposten – 18 november 1870, sida 2

bort ur min fantasi innan jag vågale tala om dem. Jag kunde först bekänna min därskap, då jag visste att jag var på vig att bli förståndig. Tro ej att jag är låg och beräknande. Det är ej emedan hr Lenoble är rik som jeg är villig att gilta mig med honom, det är emedan — — Emedan du vill uppoffra dig för din egoistiske, hjertlöse far, afbröt Charlotte. Han har försummat dig hela ditt lif igenom och vill nu sälja din lycka. Var ståndakrig, Di; dm Charlotte skall stå vid dia sida och alltid ega ett hem för d g. komme hvad som helst. Hvem är denne hr Lenoble? Någon gammal vedervärdig ful varelse? Miss Paget smålog och rodnade. Gustaves manliga och vackra ansigte stod lefvande för hennes inbillning då Charlotte ytirade detta — Nej, svarade hon, hr Lenoble är på sin höjd tretiofem år och jag tror, att han är en sådan man som de flesta skulle kalla vacker. Jag är saker på att du skulle tycka om honom, Charlotte. — Diana, utbrast Charlotte plötsligt, du är förälskad i honom! — Charlotte! — Ja, du är öfver öronen förälskad i honom, upprepade miss Halliday omfamnande sin vän. Och du skäms för att säga mig sanningen och skäms till halften att erkänna den tör dig sjelf. Men mig kan du ej bedraga. Jaså, du flyktiga varelse, au har öfverflyttat din tillgifvennet på hr Gustave Lenoble som är mycket rik, mycket god, mycket ädelmodig och som är hvad de festa