Göteborgsposten – 27 oktober 1870, sida 1

Article Image
För fläsk: Esta priset (15 rdr): slagtaremäst. J. F. Carlsson, Göteborg. 2:dra priset (10 rdr): hr C. L. Olsson, Göteborg och Mariedal. Utställningen var under förmiddagens lopp besökt af ett högst ringa antal personer, hvartill orsaken torde ha varit den sena äårstiden och den missgynnande väderleken. i Att dessa omständigheter äfven haft inflytande på antalet utställda kreatur torde äfven kunna antagas. Köplusten å kreatur var i allmänhet ringa, hvaremot ost och smör hade stor afsättning till mycket höga priser. I ett enstaka fall betaltes ett parti smör med det ovanligt höga priset af 1 rdr 2 öre pr cå. Exporten. Med ångf. Mary; som i går atton afgick till London, afsändes: 17 st. oxar, 227 st. får, 60 tons jern, 3000 q:s hafre, ett större parti mejeriprodukter, tändstickor m. m. Ängf. Carlsund, medförde på sin sista resa härifrån till Kristiania 5400 but. öl för vidare befordran till Sydamerika. Helsotillståndet i Göteborg. Läkaresällskapets rapport öfver sjukdomstörhållandet härstädes under tiden fr. o. m. d. 17 t. o. m. d. 23 d:s, innehåller följande: Sjukligheten icke betydlig. Inom enskild praktik mest gängse sjukdomar voro i följande ordning: skarlakansfebrar (ölvervagande) lungkatarrher, diarrheer och halsflusser; mindre allmänna voro: gastricismer, lunginflammationer och influensa; i spridda fall förekommo: gastriska febrar, rheumatismer, frossor, maginflammationer och nervfebrar. Å Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset var sjukantalet d. 23 Okt.: på den medicinska afdelningen 71 på den kirurgiska 56 och på barnbördsafdelningen 6, summa 133. Majornas sjukhus: sjukantalet 19. Å Garnisonssjukhuset: sjukantalet 17. Å Barnqukhuset: sjukantalet 21. Å kurhuset: sjukantalet 69. Under veckan inkomna 13. Försörjningshusets sjukafdelning var antalet 81, på afdelningen för sinnessjuka 23 och på barnhusafdelningen 6, summa 110. Å Cellfängelset: sjukantalet 8. Å Epidemiska sjukhuset: ingen. Beloningar. Svenska sjökapt:e E. G: Edelreldt, skepp. Indiaman fr. Gefle och W. A. A. Lindman, d:o Columbia, tr. Göteborg samt styrmannen å Indiaman, G. A. Miltopaus, hvilka d. 5 Aug. 1868 vid Chinchasoarne räddade norska sjökapt:ne Natvig, skepp. Evening Star, fr. Kristiansand och Noel, d:o Frisk, fr. Fredrikshald, från att drunkna ha med anledning af detta sitt hedrande handlingssätt genom k. resolution erhållit hvar sin kikare till ett värde af 20 specier. Kejsar Napoleons privatförmögenhet. I åtskilliga tidningar, äfven svenska, har nyligen förekommit en uppgift att kejsar Napoleon genom bemedling af bankirhuset Baring Brothers i London ensamt i fondpapper, som på sistnämnda plats ega kurs, haft en förmögenhet af nära 1 mill. placerad. Denna uppgift föregafs vara hemtas ur en af nämnda bankirhus till kejsaren ingifven promemoria, som skulle hafva påträffats bland de af honom i Tuilerierna qvarlemnade papper och således ega alla inre spår af trovärdighet. Den engelska finanstidningen Economist, som förut sjelf reproducerat detta rykte, ser sig nu nödsakad att återtaga detsamma, och förklarar att den föregifna promemorian, enligt hvad som måste anses vara tillförlitligt ådagalagdt, utgör en förfalskning. Economist tillfogar att kejsaren, åtminstone hvad hans londoneraffärer angår, är snarare fattig än rik. Ett telegram från London meddelar ock att hrr Baring Brothers låtit i dervarande tidningar inrycka ett tillkännagifvande, hvari de förklara att de aldrig haft i uppdrag att för kejsarens räkning göra inköp af värdepapper, och att de ej heller nu till förvar innehafva några sådana honom tillhöriga. Härmed torde detta rykte för alltid vara vederlagdt. Det vore glädjande om man från beskatfenheten af denna prome noria finge sluta till att de öfriga dokumenter, hvilka nu med så stor skadeglädje offentliggöras och af åtskilliga publicistiska organer återgitvas, vore lika litet trovärdiga eller i allt fall betydligt ötverdrifna. Under processen mot Pierre Na poleon hörde man den vådliga läran drifvas at de republikanska åsigternas enfants perdus att lögnen vore ett lofligt vapen mot en politisk fiende. Är det väl möjligt att en tillämpning af denna teori här föreligger och att de hederliga män, som utgöra den republikanska styrelsens medlemmar, vid detta ullfälle låtit sig föras bakom ljuset af en neslig läras apostlar? Redan mot sjeltva publicerandet at dessa papper kan åtskilligt invändas. Det vittnar just icke om ädelmod mot en fallen motståndare. Ingen är stor inför sin kammartje

27 oktober 1870, sida 1

Thumbnail