Göteborgsposten – 12 oktober 1870, sida 1

F—— hennes hand. Hvad min kärlek till henne beträffar, kan jag knappt säga er när den började; men jag tror att den måste ha daterat sig från första stunden jag såg henne. — Om jag ej trott er vara höjd öfver pekuniera bovekelsegrunder, skulle ni ej ha varit under mitt tak i dag, mr Hawkehurst, sade vexelmäklaren med mycken värdighet. Upptäckten af min styfdotters ställning gör mig intet nöje. Hennes rätt till denna förmögenhet endast ökar mitt ansvar beträffande henne, och detta ansvar är hvad jag gerna skulle vilja undvika. Efter mogen öfverläggning har jag derföre beslutat att denna upptäckt ej behöfver göra någon förändring i er ställning som Charlottes blifvande man. Om ni var henne värdig då hon var utan förmögenhet, är ni henne ej mindre värdig nu. — Mr Sheldon, utbrast Valentine synbart rörd, jag väntade ej så mycket ädelmod af er! — Nej, svarade vexelmäklaren, det allmänna föreställningssättet om en affärsman är ingalunda särdeles smickrande för denne. Jag gör dock ej anspråk på något sådant som ädelmod; jag vill behandla saken från en förnuftig synpunkt och på samma gång vara så liberal som möjligt. — Ni har visat ett sådant ädelmod att jag ej längre kan segla under falsk flagg, sade Valentioe efter en kort paus. Tills nu har jag varit bunden af ett löfte som jag gifvit er bror att tiga. Men sedan han tör er omlalat miss Hallidays rättigheter, är jag fri och vill säga er något som möjligtvis kan förmå er att undandraga mig ert förtroende. Härefter omtalade mr Hawkehurst den andel han haft