och Choisy-le-Roi för öfverrumpling söderifrån. Nu heter det, att befolkningen i Ablons förrådt dessa husarer, så att de blitvit dödade eller tilifångatagna — hvilketdera känna vi ännu icke —, hvarför Ablons nedbränts, enligt det humana krigtörande som nu synes hafva återupptagits. Älldenstund Etampes endast ligger några få mil från Thiais och Choisyle-Roi, kan man tänka sig, att fransmännen ville öfverrumpla tyskarne söderifrån, under det kanske ett utfall srån Paris samtidigt förbereddes, för att sålunda bringa Choisy, d. v. s. öfvergången öfver Seinen, hvilken underhåller förbindelsen mellan de trupper, som bålla Paris cerneradt i söder och öster, i fransmännens väld. Att tyskarne fått hum om planen, framgår af händelsen i Ablons. Tanken var å fransmännens sida djerf, men riktig; ty de tyska trupperna mellan Marneoch Seinefloderna skulle, skiljda från dem på venstra sidan om Seinen, lätt kunnat bli offer för ett koncentreradt angrepp at franska trupper från Paris, utströmmande i massa i skydd af fästet Charenton. En dylik sprängning skulle blifvit af det mest argörande resultat, i det att den skulle tvungit tyskarne att,tör att icke tå sin proviantlinie alldeles afskuren och sålunda sjeliva sättas i den största fara, att ditföra större truppmassor, hvarigenom en lucka i cernerivgen skulle följt, bombarderingen af Paris måst uppskjutas och Paris åter kommit i förbindelse med den yttre verlden på annan våg än luftballongernas. Att saken nu misslyckats, är en för frans männen sorglig sanning; men det qvarstär dock som ett faktum, att de franska trupperna från södern, hvilka stå i förbindelse men dem i Paris, känna sig redan tillräckligt starka att operera med hänsynslös djerfhet i tyskarnes rygg. Vi veta alls icke med någon tillförlitlighet, hvilken styrka Loirearmåen räknar, hvars förtrupper det varit, som här upp: tradt, men det vill synas som att den är starkare, än mången kanske tror. Sammanställa vi med denna händelse striden d. 6 d:s nära Epival, så visar det sig, att enhet verkligen finnes i den högsta ledningen af de franska trupprörelserna. Denna strid angitver neml., att tyskarnes förbindelselinie med Tyskland och Strasbourg hotats äfven i östra Frankrike, d. v. s. vid Luneville, som ligger endast c:a 2!; mil öster om Nancy, som utgör en af tyskarnes stora förrädsplatser. Det vill synas som att en badensisk truppafdelning at olika vapen, bestående af 4 linieregementen, 2 jägarebataljoner, 2 sqvardroner dragoner och 2 batterier, således 8 å 9000 man, under marsch från Strasbourg till Nancy eller Neufchateau angripits vid staden Saint Remy af en fransk armedivision, med hvilken den måst strida i 7 timmar, eller från kl. 11,10 på morgonen till ?(,5 på eftermiddagen. De badensiska truppernas anförare, general Degenteldt, påstår i sin berättelse till storhertigen af Baden, att transmännen voro mer än dubbelt så starka som tyskarne, kanske inalles 14,000 man och att de hade 2 batterier artilleri. Denna siffra är synbarligen alldeles för öfverdrifven. Fransmannen angrepo badensarne trenne gänger och togo 600 man till sänga. Sjeltva förlorade de i döda och sårade 20 officerare och 410 man. Degenfeldt säger till sist, att fransmännen drefvos i vild flykt tillbaka till Rambervilliers, som ligger ungefär 4 mil söder om Luneville. Man bar hittills ej haft någon kunskap om, att franska trupper infunnit sig i dessa trakter, och det är dertör intressant att erfara, att de tillochmed kunnat gripa till offensiven. Alldenstund de nu befinna sig så nära den jernväg, i hvilken tyskarne ha sin proviantoch reträttlinie, skall man otvifvelaktigt snart få erfara, att förbindelsen blifvit skadad. Dessuom har badensarnes frammarsch blifvit hämmad, och tyskarne måste nu inse, att de icke kunna i omå afdelningar genomströsva landet, hvarigenom åter den obestridliga fördelen vunnits för fransmännen, att landet kan bli förskonadt från en mängd af dessa ohyggliga rofferier och plundringar, som de tyska strötkårerna hittills företagit sig. Med detsamma skola ock landets innevånare så bättre tilltälle att samlas och organisera sig för sitt försvar. Skulle, ehuru derför tyvärr ingen sannolikhet fiunes, Bazaine omsider lyckas att slå sig ut ifrån Metz, så skulle han snart kunna se sin arms ansenligt ullväxa genom de nu på spridda håll opererande franska trupperna och tyskarnes ställning skulle verkligen kunna bli den mest vådliga. Ty att den genom de mårga byarnes sköflande och brännande, genom plundringar och nedskjutande ar wyskarne förvildade besolkningen skulle resa sig i massa, för att hämnas på fienden, derom kan ej något tvifvel finnas. Det skulle ej längre bli ett krig, utan ett gräsligt mördande, der hämndens furier ersomma skulle skritva lag, och den lagen shrifves med blod, hvarje dess mening betyder döden. Preussa ne inse äfven, att de sväfva i en verklig fara. De måste nu segra, om de vilja fullulja sin plan att eröfra; men segra de icke och lyckas de icke snsrt taga Paris, så hotas de med ohyggliga öden. Denna känsla bar äfven kommit till uttryck i en ny otficiel skrifvelse från preussisk sida, hvilken meddeias i dagens telegramafdelni I densamma heter det öppet: De mcCrnas hårörare måste genomföra