Göteborgsposten – 6 oktober 1870, sida 2

— Men den unga damens mamma, sir — hon borde väl se efter sin dotter, förmodar jag? — Hennes mamma är dåraktigt öfverseende med henne och lika oförmögen att taga vård om sin dotter som att sitta i parlamentet. Ni minnes den vackra Georgy Oradock, och ni måste veta hvad hon var — och hvad hon är. Mrs Sheldon är samma qvinna som Georgy Cradock — litet äldre och litet fylligare och rödare, men lika vacker och lika onyttig. Samtalet fortsattes en stund och slutade med att mr Sheldon och hans gamla tjenarinna voro i fullkomligt godt förstånd med hvarandra. Nancy Woolper skulle återinträda i hans tjenst och utom de vanliga åligganden skulle hon äfven ha det åliggandet att bevaka alla Charlotte Hallidays rörelser. Kort sagdt, hon skulle vara en spion, så till vida som det gällde Charlotte; men mr Sheldon var alltför klok för att framställa sina önskningar i klara ord, väl vetande att Nancy Woolper äfven i sin nuvarande nödställda belägenhet skulle ha vägrat att fullgöra ett sådant åliggande, om hon haft det nedriga deri klart för sig. Den dag som följde efter vexelmäklarens samtal med mrs Woolper, kom han hem från city en timma tidigare än vanligt och öfverraskade miss Halliday genom att visa sig i trädgården der hon promenerade ensam. — Jäg önskar ett par minuters lugnt samtal med er, Charlotte, sade mr Sheldon. Kom in i mitt arbetsrum, der vi äro säkra på att ej bli afbrutna. Flickan rodnade djupt då hon samtyckte till denna begäran, öfvertygad som hon var att mr Sheldon ämnade