Göteborgsposten – 27 september 1870, sida 2

att alla hus stå i förbindelse. Skottgluggar skola öppnas i alla hus åt gatan. Kejsar Napoleons bronsstatyer i Paris ha skickats till gjuteriet, för att smältas till kanoner. — Eleverna vid Polytekniska skolan ha anstälts vid artilleriet. — Den i Marseille häktade Lagueronniere har blifvit frigifven. Det har förut uppgifvits, att Garibaldi erbjudit sig vilja komma den transka republiken till undsättning. Italienska regeringen förhindrar det, såsom synes af öljande bref från Florens at d. 19 d:s ull Neue freie Presse: Den, som gjort: Rom eller döden ! till sitt valspråk, hålles fången på Caprera, under det att de italienska trupperna stå utanför den eviga staden. Alltid beredd till storsinnade handlingar, ey bjöd han den franska republiken sin tjenst. Den gamle hjelten väntar ännu på svar; det kommer ej. Regeringen häller det tillbaka. Prefekten i Lyon telegraferar å sin sida till Stefano Canzio, Garibaldis måg i Genua: Vi vänta alltjemt på Garibaldi; enrolleringarne fortfara; kommer han? hvad gör han 2: — om detta telegram erhåller regeringen genast kunskap, och då Canzio genom ett annat telegram meddelar sin svärfar den franska förfrågningen. undertrycker regeringen egenmägtikt detsamma. Telegrafbyrån underrättar Canzio härom och förklarar den ministeriela kungörelsen med art. 20 i telegrafreglementet. Men denna paragraf bestämmer endast, att telegrammer få undertryckas, som hota statens säkerhet, strida mot landets lagar eller kränka sedlighetens lagar! Kan detta här tillämpas? Vredgad skref Garibaldi till Canzio: Min käre son! från den franska regeringen har jag ej något svar, och detta otyg, som kallar sig italiensk regering, håller mig här fången. Ja, i sjelfva verket fången; ty då generalen lät fråga befälhafvaren på postångaren, om något hinder låg i vägen för hans afresa, svarade denne, att han hade befallning om att ej besvära honom, men att icke heller låta honom afresa, utan att först underrätta regeringen derom. Denna förklarade derpå, att hon för sin neutralitets skull ej kunde tillåta generalen afresa. Men hvad har neutraliteten att göra med, om en fri borgare vill resa till utlandet? Det säges emellertid, att Jules Favre låtit underrätta italienska sändebudet Visconti Venosta, att han vill skicka ett krigsskepp till Caprera, för att låta afhemta general Garibaldi. Men den italienska regeringen råkade i ej ringa förlägenhet öfver den franska artigheten, och med detta fruktans mod, som karakteriserar henne, svarade hon genast, att hon skulle anse det för en handling af afgjord fientlighet. . Så stå sakerna. Skall lejonet från Caprera lyckas att komma ur sin bur? Italien är bra otacksamt, dock icke Italien utan dess regering, som af fruktan för republikens smitta lemnar sitt bästa framtida stöd, Frankrike, hvars söners blod varit dess enhets cement, så i sticket. Från det kungliga slottet i Berlin och från Babelsberg ha åtskilliga saker, tillhörande konung Wilhelms personliga förnödenheter, blitvit förda till högqvarteret, likasom törberedde man sig på ett långvarigt vistande i Frankrike. Preussiske generalen Werder, chef för belägringsarmåen framför Strasbourg, vägrar att gifva tillstånd åt flera innevånare att lem na staden. Han hotar staden med bombardement, om der göres längre motstånd. Från Länneville skrifves d. 18 Sept. till en tysk tidning: Guerillakriget börjar ätven närma sig den stora chaussken. Bönderna gripa, på presternas uppmaning, till vapen, och i förgår kom det till en hättig strid vid Baccarat mellan ett detachement af det 31:a landtvärnsregementet och kassel-husarer, c:a 100 man, och beväpnade bönder. Bönderna syntes vara omkring 500; oaktadt deras ötverlägsna antal och goda utrustning blefvo de af tyskarne med stor förlust tillbakaslagna. På vår sida äro många sårade att beklaga. I dag har ett stort detachement afmarscherat till stridsplatsen, för att rensa trakten och utkräfva hämnd at byn, der striden stått. Man skall sannolikt möta mycket motstånd, emedan bönderna hafva erhållit undsättning. Utanför Paris. (Korresp. till Köln. Z2eit.) Chåteau Qvincy-Segy d. 15 Sept. Alla skogarne borta. Solen skiner i dag för första gången på länge. Generalkommandots otficerare göra jagtpartier; jag gör en enskild promenad genom en förtjusande park och tänker tillbaka på den tid, då i detta slott redan en gång förut trenne monarker höllo ett rendez-vous. På en timme går eka Hm oo ve VV