Göteborgsposten – 22 september 1870, sida 2

Article Image
gått öfver Seinen. Telegrafledningen afbröts mellan Juvisy och Ablons, hvilka platser ligga på venstra Seineswanden ungefär halfvägs mellan Corbeil och Paris. Vid Juvisy uppkastade preussarne ett batteri, sannolikt för att gifva en del af den framryckande hufvudstyrkan af venstra flygeln skydd vid en öfvergång. Franska trupper satte sig här till motvärn och en liten betydelselös kamp uppstod, der båda parterna fingo några tiotal döda och sårade hvardera. Juvisy är en vigtig sammanknytningspunkt för flera jernvägar. Afven vid öfvergängspunkten Athis och vid Ablons ha franska trupper gjort motstånd, tör att bindra preussarnes framryckande, i det Paris sålunda kunde hinna att stärka sin sydfront genom ett nytt verk mellan Billancourt och Såvresbron. Under tiden gingo preussarne, allt under kronprinsens af Preussen befäl, äfven öfver vid Choisy le Roi, för hvilkas oroande trupper utsändts från fästet Ivry, hvarest en strid äfven stått, hvars betydelse vi likväl icke känna. Möjligen ha dessa på olika ställen öfvergångna preussiska trupper sökt samla sig på slätten i trakten af Vissons, der de angripits af en större fransk styrka, som kastade dem tillbaka, enligt resandes uppgift med stor förlust, mot Mont Chery. Det vill häraf synas som att fransmännen vilja med samlad kraft på denna kant hålla preussarne så länge som möjligt tillbaka. Härunder har kronprinsen af Sachsen framryckt till nordöstra fronten af Paris befästningslinie. D. 14 d:s stodo redan 30,000 preussace nära Senlis vid Crespy-en-Valois med starka avantgarder i Nanteuil, Villers, S:t Genest och Plessis. Dessa punkter ligga knappast 3 till 4 sv. mil från det nordligaste parisertästet Sa Denis, så att äfven denna arme, den fjerde, redan står inom de franska kanonernas område, allt under det att ströfkårer tränga fram och afskära hufvudstadens förbindelser äfven vesterut. Sachsiske kronprinsens armå skall ha arbetat med nordosttronten. Den består af inalles 90,000 man. Af omätligt intresse skall det bli att se, huru pariserbetolkningen kommer att bete sig i striden. Fransmännens patriotism är känd. Låtom oss hoppas, att den skall bestå profvet och lyckas att tillbakakasta Wilhelm eröfraren, ty något annat är han ej numera. Från Paris skrifver en korresp. till Köln. Leit., under d 14 d:s: Tyskarne rycka fram från alla håll, och det är nästan säkert, att förbindelsen med Rouen, hvilken väg posten nu tager, skall vara afbruten redan i morgon. Paris har ett rent krigiskt utseende. Ötverallt ser man, jag vill ej säga trupper, utan beväpnade män. Nästan alla magasmer äro stängda, och de annars så lifliga parisergatorna och boulevarderna äro nästan menniskotomma. Bland sjelfva befolkningen råder oro och fruktan för framtiden, sedan man nu vet, att ingen utsigt numera finnes till tredliga underbandlingar. Linietrupperna befinna sig ej mera i Paris. De ha ryckt ut mot fienden. Med nedbrännandet af skogarne kring Paris sor ttar man alltjemt. Jag var i dag på Montmartre och såg derifrän, att allt står i lägor i trakten af Enghien. Man antänder allt, villochmed vedmagasinerna. Man har hittills ej erfarit något om allvarliga strider. Dock påstår man, att de arabiska ryttarne vid Nogent sur Marne tillfångatagit preussiska ulaner. Pariserportarne komma ej att fullständigt stängas, utan först kl. 8 på aftonen. England lemnar oss ännu alltjemt vapen. Hr Cnassepot, efter hvilken det franska geväret är benämndt, befinner sig i London, för att ha tillsyn med leveranserna. Hvarje gevär skall älven vara försedt med 400 patroner. — Denne Korresp. som har flera för preussarne vigtiga uppl ysningar att meddela, skulle san nerligen ej ha skäl att beklaga sig, om parisarne utöfvade lyuch-justice med honom, motsvarande den summariska metod preussarne begagna. Ett nytt exempel härpå visar Nat. Zeit. i Berlin, som meddelar en skrifvelse från en officer i Aunelles vid Reims af d. 4 d:s, hvari det heter: I går slog en smed med sin hammare en husar, under det denne höll hofven på sin häst för skoning. Till straff härtör — blef hela byn nerbränd. Till Neue Ziricher Zeitung skrifves från Paris d. 12 d:s: Till de tå trupper, som utanfor Paris småningom draga sig tillbaka under dess kanoner, ha afgått kärer at srivilliga, till stor del här upprättade, hvilka ha i uppdrag att så mycket som möjligt bämma fiendens framträngande. En at dessa guerillas berättar mig, att några afdelningar redan varit i elden; han sade, att preussarne genast sköto de tillfångatagna frivilliga, hvilka dock äro fullt militäriskt organiserade. Att de hota med döden de bönder. som angripa dem i deras rygg, det kan jag förstå. Men att de bete sig så mot män, hvilka stå under militäriskt befäl och angripa dem öppet och ärligt, till försvar af sitt fosterland, det är likväl att drifva barbariet för längt; ty i dag, och jag kan ej nog betona det, är i Frankrike lösen: Frihet och Fädernesland! De här boende italienarne ha beslutat bilda en italiensk legion

22 september 1870, sida 2

Thumbnail