Göteborgsposten – 21 september 1870, sida 1

vårdad å allmänt rum vid länetsäsjukhus och lasaretter icke erlägges någon afgift: Sedan ordf. i ettlängre föredrag klart och fullständigt redogjort för de motiver, hvarpå Kgs Bfhde grundat sitt antörande uppstod en längre diskussion, hvari deltogo hrr Neiglick, Svalander, D. Magnusson, A. Eliasson, Chr. Larsson, Rohdin, Lind, Francke, Rundbäck och Gyllensvaan. Under diskussionen yrkade de flesta talarne på att det måtte förbli vid det gamla och sedan vid anställda voteringar såväl hr Svalanders som hr Linds förslag failit, det förra med 35 röster mot 14, det senare med 38 mot 10, antogs utan votering Kgs Bfhdes förslag enl. hvilket afgiften tör sjukvård å allmänt rum skall utgå efter samma grunder som hittills. Saksamma beslöts rörande kurhusafgiften. Om den personella lasarettsafgiften uppstod en kort diskussion, hvari hrr Netjylick och Gyllensvaan yrkade på att denna afgift måtte alldeles försvinna och i stället utgå af landstingsmedlen, och hrr Francke och Eliasson ville ha den höjd till 20 öre. Landstinget beslöt att den, som hittills, skulle utgå med 10 öre. Åt forvaltningsutskottet uppdrogs att inkomma med förslag om lämpligaste sättet för fyllandet af den ofvannämnda bristen i sammanhang med uppgörandet af budgeten. Hr A. Hanssons motion om hospitalsafdelningens inrättande vid lasaretten atslogs at tinget, dels på den grund att som bekant ett nytt större hospital innan kort blir färdigt å Hisingen dels emedan en cell för vansinniga finnes inredd å Uddevalla sjukhus. Åt Länssparbankens styrelse beviljades den decharge som revisorerna (hrr B. Sjöström, J. E. Tillander och E. Christensson) tillstyrkt vitsordande den särdeles omsorg, som såväl direktionen som Sparbankens tjenstepersonal oafbrutet egnat och egnar denna inrättning. Af ärsberättelsen inhemtades att under året från hufvudkontoret i Göteborg utlemnats 1563 st. motböcker och från sockenkomitter 113 st., hvartill komma enl. förra årets berättelse utgifna 8321 st., eller tillsammans 9997 st. Å dessa motböcker hade vid hufvudkontoret blifvit insatte rdr 821,539: 77 och hos sockenkomiter rdr 14,981: 13 samt uttagne resp. rdr 626,510: 39 och rdr 14,966 87, hvadan insättningarne örverstiga uttagningarne med rdr 195,043: 64. Härtill kommer behållningen från 1868 med rdr 763,030: 26 och vid årets slut upplupen ränta med rdr 41,853: 40, hvadan innestående sparbanksmedel d. 31 December 1869 uppgingo till rdr 999,927: 30. Bokslutet utvisade för öfrigt rdr 1,008,708: 28 tillgångar. Under de detta ar förflutne 8 månaderna hade blifvit insatte rdr 642,811: 07 och uttagits rdr 404,853: 87, lemnande ett öfverskott af rdr 231,957: 20. Inbetalte räntemedel d. 31 Dec. 1869 och 30 Juni 1870 utgöra rdr 60,000, summa influtna medel rdr 297,957: 20. Dessa medel ha blifvit sålunda disponerade: Utlånte mot 6 4 ränta rdr 195,000; deponerade i Göteborgs Ensk. Bank mot 5 4 ränta rdr 70,000 och i samma bank insatte på uppoch afskrifning mot 3 2, ränta rdr 32,500, summa rdr 297,500. Under Juli och Augusti månader har sparbankens girokonto i Ensk. banken varierat mellan 44,000 och 72,550 rdr samt uppgick d. 31 Aug. till ofvanstående belopp af rdr 32,500. Med anledning at sistnämnda förhållande hade sparbanksdirektionen i slutet af sin berättelse gjort följande framställning till landstinget: Den icke obetydliga ränteförlust, som för banken uppkommer genom nödvändigheten att hafva så stora belopp odisponerade i atvaktan på goda såkerhetshandlingar, förminskas väl genom det för närvarande yppade tillfället att i Eusk. Banken få hafva deponerade 70,000 rdr mot 5 2 ränta, men sannolikheten för att insättningarne komma att fortgå i samma tillväxt som hittills, utan att tillgång på goda lånehandlingar i samma mån ökas, föranleder direktionen att vara betänkt på utvägar att med största möjliga fördel söka placera bankens sålunda växande fonder: i hvilket hänseende inköp af goda räntebärande obligationer synes banken vara det lämpligaste, såvida landstinget anser att ett sådant förfarande med reglementets nuvarande föreskrifter sammanstår, hvarom hos direktionen vid hållna öfverläggningar i frågan yppats botankligheter. Denna styrelsens framställning föranledde en diskussion, hvarunder hrr Norrman och Francke ville att direktionen skulle erhålla tilllåtelse att inköpa goda ränteobligationer, hr Berger med hvilken hr Chr. Larsson instämde, yrkade att frågan måtte hänskjutas till förvaltningsutskottet eller om tillåtelse gåfves till obligationsinköp äfven föreskrift nu måtte gisvas om hvilka obligationer som finge inköpas, hr Rundbäck ville ha ett visst belopp tast ställdt, för hvilket obligationer finge inköpas och hr A. Eliasson motsatte sig all slags bankrörelse af sparbanken. Tinget remitterade frågan till förvaltningsutskottet tillika med under diskussionen gjorda förslag. Till slut företogs med slutna sedlar val af 8 direktörer i sparbanken och utsågos dertill: hrr L. J. Hedenskog, Jos. Braune, J. G. Richert, Fr. Almen, Alb. Lamm, L. IL. Lamberg, Alfr. Evers och Ulerrm. Schmidt. De 12 direktions-suppleanterna återvaldes.