Göteborgsposten – 21 september 1870, sida 1

ROFFOGLAR ). Roman af M. Braddon, förf. till Lady Audleys hemlighetk m. fl. Öfvers. från Engelskan. — — Vi samtalade om en hel mängd saker, om den far hon älskat så ömt, och hvars minne ännu i dag var henne så dyrbart; om hennes gamla hem i Hiley; om hennes besök hos det kära Mercerska paret; om hennes skoldagar och hennes hem i Bayswater. Hon var så öppenhjertig mot mig som hon: ännu aldrig varit, och då vi vände tillbaka i skymningen, hade jag yppat min kärlek och hört den ljufva bekännelsen om hennes genkärlek. Jag har aldrig erfarit en så fullkomlig lycka som den jag erfor då vi vandrade hem tillsammans — hem! ja, detta gamla landthus måste vara mitt hem lika väl som hennes hädanefter; ty den boning hon älskade måste vara ett slags hem för mig. Den nyktra eftertankan sude mig huru oförnuftigt mitt hela uppförande varit i denna sak; men när ha någonsin kärlek och klokhet gått hand i hand? Vi voro barn, Charlotte och jag, denna välsignade dag, och vi talade om vår kärlek som barn skulle ha talat derom utan att tänka på framtiden. Vi ha båda blifvit klokare sedan dess och erkänna vår dårskap; men ehuru vi för) Forts. fr. N:o 217.