Göteborgsposten – 20 september 1870, sida 2

söka hejda den tredje tyska armåens framträngande för långt vesterut. Man vill söka att så länge som möjligt bevara Paris kommunikation med vestern De till Paris anlända mobilgardisterna från landsorten ha af Trochu fördelats i fyra kårer: I:sta kåren (med högqvarter i Palais de )Elys) under general Ianters; 2:dra kå ren (med högqvarter i Palais Royal) under general Beaufort a Hautpoul; 3:dje kåren (med högqvarter i Conservatoire des Arts et Må tiers) under general Berthaut, och 4:de kåren (med högqvarter i Luxembourg) under general Correard. Hos dem, som ej vilja tro, att tyskarnes krigssätt stundom antager karakteren af ett förfärande barbari, kunna vi rekommendera till genomläsning följande protest af den bekante hertigen de Fitz-James, hvilken protest finnes intagen i Times: Paris d. 12 September. Hr redaktör! Jag kommer från Sedan Sedan vid Chålons har jag ej lemnat vår modiga och olyckliga armå. I fö ening med prinsen af Sagan har jag haft i uppdrag at komitän srän-Internasonala Föreningen för hjelp åt sårade att placrea dess ambulancer, der de kunnat göra de tjenster, som berättiga dem till allas tacksamhet, och jag har ifrån Beaumont till Scdan besökt alla dessa stridsfält, der våra soldater, krossade at örvermakten, fallit med ära för Frankrike. Jag skulle kunna, hr redaktör, gifva eder en lång och sorglig berättelse om, hvad jag sett: men inför de nya taror, som hota mitt land, vill jag endast tala om, hvad som tilldragit sig i Bazeilles; jag vill blott utstöta ett skri af barm. Bazeilles ligger nära Meusefloden, 8 kilometer från Sedan. D. 31 Aug. på morgonen ikladde sig de modiga innevånarne i denna by vid åsynen af den annalkande fienden sina nationalgardesuniformer och hjelpte armåen att försvara sig mot en kår bairare och mot divisionen Scheler från Erfurt, af tjerde 1 reussska reservkären. Franska armen blef Ullbakdlkastad. Fienden intagade i Bazeilles, och då börjades obeskrifliga scener af excesser och gräsligheter, hvilka för alltid smutsa dem, som begå dem. Bairarne och preussarne satte eld på byn, för att straffa innevånarne, derför att de törsvarat sig. Största delen af nationalgardisterna hade stupat, innevånarne hade tagit netillflykt ned i källrarne: qvinnor, barn, alla uppbrändes. Af 2.000 innevånare återstå knappast 300, hvilka berätta, att de sett bairare drifva hela familjer tillbaka i lågorna och skjuta ned de qvinnor, som velat fly. Jag har med mina egna ögon sett de rykande ruinerna af denna by: ej eit enda hus står qvar. En lukt af brändt menniskokött vill qväfva en. Jag har sett brända innevånare på tröskeln till deras hem. Se der, hr redaktör, hvad jag ej velat låta vara okändt. Kriget har sina fasor; men det har äfven sina reglor, grundade på hederns och mensklighetens lagar. Dessa lagar hafven j kränkt, bairare och preussare, som voren i Bazeilles. I hafven fläckat eder seger. Jag vädjar till menskligheten, till historien, som skall döma öfver eder. Och jag spörjer, om j hafven rätt att uppställa såsom princip, att j kunnen döda qvinnorna och barnen i en by, hvars innevånare vid åsynen af er ankomst försvara sina hem och fäderneslandet. Nationalgardet är i hvarje fall en regelbunden trupp, lika regelbunden som fjerde eller femte uppbådet af edert landtvärn. Afven i enlighet med edert ohyggliga system haden j icke rätt att bränna upp Bazeilles, j hafven dödat, för att döda; j hatven betett er såsom vildar och icke såsom soldater. Se der, hr redaktör, hvad jag anser det vara min pligt att tillskritva eder, för att underställa det allas omdöme. Jag beder eder införa min skrifvelse i eder tidning och emottaga uttrycken af min utmärkta högaktning. Hertig de Fitz-James. Sedan Edouard Labouiaye protesterat mot preussarnes beteende vid Stirasbourg, hertig de FIitz-James imot deras giyabet vid Sdan och forbunsskansleren v. Bismarck måst påbjuda undersokning at vedriza plundringar ä trunska gransen efter slaget vid Forbach — borde man kunna vanta atv hädanefter slippa rå se spaltläånga beprisanden af tyskarnes krigstuk,, hvilken, huru god den i än otrigt må vara, Ukval fionas ohyggliga tlackar, som aldrig skola kunna utplånas. Enligt Staatsarzeiger uppgick tyskarneg förlust i striden vid Grave.oue d. 16 Aug. till 626 otficerare och 15,925 man. — Etter det Laons eltadell sprangts i luften, har bombardementet at Metz borjat. Under första natten kastades 9000 granater. — Tyska stu denter ha skickats ull Frankrike, för att i de intagna städernas arkiver suka etter aktstycken, som beröra Tysklanas medeltidshistoria. Dessa dokumenters otverfipitande tal Tysk land skall vara bland tred-vukoren — At de 4000 franska otficerare, som togo-till fånga vid Sdan, ha 3000 vägrat unde rteckna kapi tulationen och derfor skickats som sangar till Ty-kland. Tämes pariserkorresrp berättar, atv en undersSokning blitvit ans alu i afseende på de papper, som påträffats i Tulerierna, men hitulis uman något recultat. Man har markt, att en stor del uppbräuts sjullva revoluuonsdagen d. 4 Sept. De tunna papperen äro i chaffer och har och hvar ha bitar blitvit urklippta, hvilket gör det omöjligt att utforska meningen. Dessa bitar antagas hatva bufvit boruörda och förvarade på nägot säkert stalle. Den bekante George Ouger, arbetarnes i Londou parlamentskandi sat, har alrest ull Paris, för att till Jules Favie trambära den på ett tolkmöte beslutade lyckönskningsadressen till franska republiken. Kejsarinnan Eugenie passerade med sin son genom Exeter förliden Onsdag på väg ull Torquay, der de skola uppebålla sig någon tid i Kejserliga Hotellet, under det törberedelser vidta för en mera stadigvarande bostad. En vacker villa i Tur Abbey-park har ställts i oruning för deras emottagande och omdekoreras nu. Staden Angou me har voterat 100,000 tres till nationahörsvaret. Detta exempel har