Göteborgsposten – 20 september 1870, sida 2

kkä 3 42— 1 segrar, äfven om han tvingar Frankrike att underkasta sig den fred, han vill ha, skall Tyskland af den utförda kampen ingenting ha vunnit. Franska nationen skall anstränga hvarje muskel, hvarje nerv, för att hämnas. Den skall knyta den politiska intrigens trådar och af dem göra ett nät, i hvilket den skall söka att snärja Tyskland; och den skall snart få bundsförvandter, ty Tysklands uppträdande mot Polen, mot Danmark, mot Österrike och nu mot Frankrike är ej sådant, att det inger trygghet, utan motsatsen. Så skall numera at 1870 års krig födas ett tidehvarf af krig, blodsutgjutelse och deraf följande råhet, som skall kasta en bedröflig skugga öfver senare decennierna at det nittonde århundadet, civilisationens, industriens, det fria utbytets sekel. Vi hoppas neml. ej mera på en så krattig bemedling af de neutrala makterna, att kriget skall bli atbrutet, innan kampen om Paris börjar — en kamp som skall varda så törbittrad, så ursinnig, att den skall huru den än må sluta, leda ull ett ömsesidigt utrotningskrig, till en racestrid af det vildaste slag. Sedan fred en gång blifvit sluten, skall tyska folket nödgas att tillochmed itrigare än hittills hålla sina rustningar uppe. Men hvad detta vill säga, det känner den tyske arbetaren. Det betyder helt enkelt fortvaron af ett ocäkerhetstillstånd, som förqväfver all industri, all handel och dermed rycker brödet från massorna, under det att samtidigt de onaturliga krigsbördorna stiga; men det betyder äfven politisk ofrihet. I sanning, de tyska vapnens nederlag vid Paris och de tyska armåernas återtåg ur Frankrike skulle nu innebära för Tysklands folk största segren, sedan man i det preussiska högqvarteret begick det politiska missgreppet att efter katas:roten vid Sedan icke göra halt och erbjuda stillestånd och fred. Striden utanför Paris har redan börjat, men har väl hitills endast utgjorts af skentäktningar. Man tror, att den tyska armeens nypställning kring Paris skall uttöras på töljande sätt: 50,000 man skola användas för belägring af de tre fästena vid S:t Denis och ör besättandet af den landtunga. som Seinetloden genom sina krökningar bildar; 20,000 man norr om S:t Denis, för att dels betäcka de belägrande på denna sida, dels förstärka de båda Seinestränderna här isolerade stående härafdelningarne. Sälunda skulle 70,000 man stå samlade utantör S:t Denis, och de skulle kunna draga till sig förstärkningar antingen norrifrån eller från Bondyskogen. 30,000 man skola sammandragas i denna skog, 20,000 man kring Bourget och 30,000 man i Neuilly sur Marne, hvllken senare kär skall benerr ska vägarne till Metz och Coulommiers och understödja belagringsarmen vid St Denis. Dessa kårer skola underhålla törbindelse sinsemellan genom svagare truppatdelningar. De 20,000 man vid Bourget skola ätven hota ästet Aubervilliers och kunna tillochmed belägra det. De stå nära ?(, sveusk mil från S:t Denis och representera en styrka om 90,000 man, om man tillräknar de på denna sida fördelade små truppatdelningarne. Förenade med de i Bondyskogen stående 30,000 man, ungefär , mil från Bourget, kunna dessa 120,000 man i nämnda skog göra det kraftigaste motstånd, ifall de vid ett möjligt återtåg måste slåss eller sätta sig ull mot: värn mot de kraftigaste utfall, for hvilka de kunna vänta sig bli utsatta. De i Neuilly vid högra Marnestranden uppstälda 30,000 man kunna besätta hojderna öster om fästet Rosny och töretaga mindre starka angrepp på de vid Paris östra front belägna fästen. Dessa 30,000 man, i förening med dem, som hålla Bondyskogen besatt, afgifva redan ensamma en arme om 60,000 man, hvilken är tilräckligt stark, för att betäcka reträttl:nien. 30,000 man behöfvas, för att observera den vinkel, som Seinen bildar med Marne, tills den punkt der den senare förenar sig med Seinen vid Charenton, hvarest äfven fastet af samma namn kan hotas. Terränger är här skogbevuxen, men jemn, så atv kavalleri kan användas på högra Seinestranden till Melun och äfven gå ötver till veustra stranden, för att förstöra jernvägarne mot södern. Dessa 30,000 man skola uppställas mellan Neuilly vid Marne och Villeneuve vid Seine, eller från Villiers vid Marne till Sucy, för att observera de kommunikationer, som föra trån de båda flodernas föreningspunkt mot öster. Genom broar, som man slår öfver Marne, skall förbindeisen mellan dessa trupper och dem på högra stranden uppnås i Newlly. Några ka onbätar, som preussarne kunna på ort ech ställe sätta tillsammans, skola göra ej oväsentliga tjenster såväl vid ett angrepp på Paris, som vid stadens försvar. Belägringshären skall på dessa håll vara 180,000 man stark och bestå af första och andra armen. För observationshären återstå således ytterligare 120,000 man, eller tredje armeen. Denna senare framrycker mot Provins och Melun eller mot Sens och Nemours söder om Paris, för alt söka få tag i den franska understödsarmåen på öppna tältet och tränga den så långt som möjligt från Paris. Denna arme har derjemte till uppgift, att afskära Paris tillförsel och lifsmedel samt förstöra jernvägarne söderoch vesterut, genom hvilka undsättningsarmeen annars kan draga till sig alla slags förstärkningar och förråder. 2 -mAi — JJJDUU