Göteborgsposten – 19 september 1870, sida 2

skall här försvara öfvergången öfver Seinon. — Den vackra Seinebron på vestbanan är underminerad likasom äfven ett par andra broar på detta håll. Till venster synas de lemningar, som äro qvar af slottet och parken vid Asniöres, der m:me de Parabere, regentens mätress, lefde på sin tid så muntert med sin armå af frisörer och kockar och sin generalissimus kardinal Dubois. Slätten vid Genevilliers, norr om Asnieres, är öfvergitven, och på hela den halfö, som bildas af den andra stora bugten af Seinen, nordvest om Paris, finnes intet att plundra; der finnes blott öfvergifna hus. Fästet vid Gennevilliers, som i detta ögonblick fullbordades, ligger mellan fästet Saint Denis och Mont Valerien; det har anlagts under loppet af en månads tid och skall kunna komma att spela en betydelsefull roll vid försvaret af Paris, emedan det afser åvägabringandet af en närmare förbindelse mellan skansarne La Briche och Saint Denis norr om Paris samt Mont Valrien vid Suresnes vester om Paris. Det beherrskar de kringliggande höjderna, försvarar öfvergången öfver Seinen till den större platsen Argenteuil och skyddar Asnieres. Här synas öfverallt soldater och tält; det hela bildar ett stort förskansadt läger. Den tillslutna bron vid Argenteuil är underminerad. Sjelfva staden är öfvergifven; endast vingärdsegarne ha blifvit qvar och samlas beväpnade på stadens torg. — Den lilla nya byn Bezons sydvest om Argenteuil, hvilken till största delen bebotts af välmående arbetare, står nu äfvenledes öde och öfvergifven. Detsamma gäller om Courbevoie på venstra Seinestranden midtemot Neuilly. De der befintliga kasernerna stå tomma. Neuillybron är underminerad; den är som bekant en at de vackraste, kanske den vackraste bron i Frankrike, och förskrifver sig från Ludvig XVI:s tid. — Den lilla platsen Pattaux, som ligger vid foten af sluttningen ned mot Seinen rakt under fästet Mont-Valeriens kanoner, är äfvenledes öfvergifven af innevånarne. Fabrikerna ha inställt sina arbeten och stå tomma, och alla butiker äro stängda. Man har borttagit allt; det finnes ej så mycket som kakelugnar eller en vedpinne — allt är i eller på väg till Paris. — Fästet MontValerien ligger mycket högt. Redan på vägen dit upp har man en öfverblick öfver Seinen med alla dess slingringar och öar; det är det vackraste panoramat öfver Paris. Fästet har kostat 5 mill. fres. Det är bestyckadt med 76 st. svåra kanoner af den gröfsta kaliber, hvilka ha en skottvidd af 1 mil och mera, och med ett batteri af mitraillenser. Besättningen utgöres af 1,500 mobilgardister och 7—800 marintrupper. Så som det ser ut på venstra Seinestranden, så ser det ut öfverallt på 10 lienes omkrets kring Paris. Vid nuderrättelsen om nederlaget vid Sedan skyndade innevånarne ötverallt att lemna hus och städer och byar. De skulle tvungit oss att arbeta för dem, sade en gammal man från en af byarne mellan skausarne såsom de göra med folket i trakten af Strasbourg, och det skulle dock varit alltför hårdt. De herrliga skogarne vid Saint Cloud ha gått upp i lågor; man har äfven försökt att sätta eld på skogen vid Vincennes, men träden voro här mera gröna och ville ej brinna riktigt, hvarför de fingo nedhuggas. Öfverallt ha broar och tunlar blifvit förstörda. Vägarne kring Paris befinna sig i allmänhet i ett sådant tillstånd, att de frivilliga, som gått preussarne till mötes, måst taga vägen öfver Rouen. D. 12 hade man ännu icke satt eld på skogen vid Meudon, utan nöjt sig med att nedhugga ett visst antal af de större träden och kasta deras grenar omkring öfverallt, för att göra det svårt för det preussiska rytteriet att komma fram. Den stora bron vid Nogent sur Marne står ännu, emedan preussarne låtit innevånarne i nämnda f(öppnaj stad veta, att, om bron förstördes, skulle de bombardera staden. Det är Köln. Zeit. sjelf som omtalar detta nya bevis på preussarves civilisatoriska sätt att föra krig. Det nyuppfunna franska vapnet lokomotiv-mitrailleuse kan motstå hvarje skjutvapen, lär innesluta 15 man och kan utan uppehåll utslunga kulor. Fransmännen ha tre dylika mitrailleuser. Ett telegram för i dag berättar, att en bonapartisk sammansvärjning upptäckts i Paris. Uppgiften förskrifver sig ureprungligen från Figaro, som säger, att bonapartisterna tilltänkt en coup de main mot Tuilerierna och velat utropa ett regentskap under kejserliga familjens bortovaro. Man bör dock vakta sig för att tro på såväl denna som andra dylika rykten. Det torde förhålla sig på samma sätt med den s. k. anarkien i Lyon, om hvilken danska Dagbladets korresp., hvars sista bref derifrån är dateradt d. 11 d:s, ej har något att förtalja. Han tvärtom berättar, huru der enrolleringarne i armåen pågå med den största uver. På alla offentliga platser och torg ser man brokiga skaror exercera, och täta skaror samlas kring de under bar himmel upprättade frivilliga värfningskontoren. I Orleans, Tours, Poitiers, Augouleme och Bordeaux är mobilgardet fullt färdigt och en del deraf har afsändts till Paris. Bordeaux är lugnt. Republiken har der proklamerats, utan att lugnet blitvit stördt; man har blott ned4 1112 PA FT —