Göteborgsposten – 19 september 1870, sida 2

pålitliga. De tyska tidningskorresp. från belägringsarmeen utanför Metz börja se sakerna i grått i stället för ljusrödt. Tyskarne oroas i ryggen af friskytteband och i fronten af Bazaine, hvars trupper göra ständiga utfall. Vid ett dylikt utfall skall marskalk Canrobert ha lyckats att bryta sig igenom med 6,000 man. Uppgiften tarfvar dock bekräftelse. De ouppnörliga utfallen trötta emellertid tyskarne, hvilka dessutom lida af det ogynsamma vädret och af epidemiska sjukdomar. Ännu har man ingen bekräftelse på att Metz är illa försedt. Men visst är, att preussarnes befäl vägrat bifalla Bazaines begäran om läkare för hjelp i vårdande af de i Metz befintliga preussiska sårade, fastän preussarne ha godt förråd på läkare och sundhetskårer, hvilkas medlemmar endast sysselsätta sig med att dricka vin och spela kort på värdshusen. Emellertid ha tyskarne börjat beskjuta Metz. Kejsarinnan Eugenie har skickat till Paris efter någon del af sitt linne och andra nödvändighetsartiklar. Den stackars damen lemnade Tuilerierna utan något. Pariserpöbeln vill att Mågy, som sköt poliskonstapeln, skall bli medlem af regeringen. Denna, som först motsatte sig det, har begått den svagheten att frigifva nämnde herre, som är pöbelns gunstling, sedan Rochefort börjat anslå en af dem ej mera gillad hållning. General Trochy har underrättat innevånarne i Belleville och La Villette, att han skall låta nationalgardet skjuta ned dem, ifall de börja oroligheter. Times pariserkorresp. berättar såsom fullt tillförlitligt, att 30,000 preussiska tändnålsgevär blifvit upptäckta i ett af Ostbangårdens magasiner. Ingen vet ännu, huru de kommit dit. Franska regeringen har erbjudit en belöning af 1, mill. tres åt den, som vill och kan skaffa underrättelser till och ifrån Bazaine i Metz. I ett bref till Gaulois meddelas, att omkring 20,000 man franska soldater lyckats vid Sedan komma undar. Från Virton berä tas äfven, att en mängd dylika kommit från preussarne och samlats i Morbinan, hvarifrån de skulle afgå till Paris. Fyra skådespelerskor vid Thåätre Frangais, neml. Madeleine Brohan, Marie Favart, Ulementine Jonassin och Edile Riquier, ha ställt sig i spetsen för en ambulans och begära i anledning häraf att få sig tillsändt linne, sängkläder, charpi, vin och penningar tör de sårades hjelp, hvilka komma att under vämnda konstnärinnors tillsyn vårdas i teaterns klassiska foyer, hvilken är omändrad till sjuksal. Times hånar tanken, att konungen af Preussen skulle underhandla om fred med Napoleon. Från Nancy skrifves till Moniteur universel : -Preussarne uppslogo på stadens murar kungörelser på tyska och franska om segern vid Sedan. Piakaterna nedrefvos. På aftonen sjöngo soldaterna smädesånger utanför kaferna. Vårt folk samlade sig genast sjungande Marseillaisen. Nn hemtades trupper hvilka skjöto på folket. En köpman vid namn Thierry fängslades och dömdes till döden. Möjligtvis ändras straffet till 10 års fästning Hvarje morgon skjuter man fångna bönder. Den dag uå proklamerandet af republiken blef bekant, hopade folket sig ropande: Ålefve republiken! ned med preussarne! En preussisk bataljon, som alltid har vakt vid rådhuset, skjöt på mängden. Andra soldater redo genom staden med dragna sablar, huggande in på folket. Hit ankomma dagligen stora truppmassor. Den 7 Sept. kom öfver Saarbröck en kär på 60,000 man, som skall aflösa Steinmetz kår, som redan är på väg till Paris. — Fiendens reqvisitioner innefatta allt möjligt, bl. a. pomador, tvålar och luktvatten. Embetsmännen äro uppfordrade att återtaga sina tjensteförrättningar, men hafva alla nekat. Staden är pålagd en årlig skatt af 3 millioner, som månatligen skall inbetalas. Vi lita på, att republiken skall rädda oss, och vi hafva helsat den med glädje. Från samma stad skrifves till ÅKoln. Ztg: Man ser på de vackra, eleganta gatorna högst få personer af högre stånd och nästan intet fruntimmer. De af innevånarne som finnas qvar hata tyskarne i grund och gifva i allmänhet öppet detta bat tillkänna. Man ser blott dystra ansigten, hotande blickar, trotsiga miner och hör aldrig ett vänligt ord. Isynnerhet gifva fruntimmern, som alla äro sorgklädda, oss allt annat än vänliga ögonkast. Hvarje välmående familj, som fått inqvartering, hyr rum åt de objudna gästerna på gästgifvaregårdarne, hvilka alla äro öfverfulla. Kunna de icke göra det, skilja de sig så mycket som möjligt ifrån de inqvarterade. Officeren får sin mat uppskickad på rummet och endast tjenstfolket talar med honom. Detta fruntimmerns hat behagar mig emellertid; det ligger något stolt och nationelt deri, som gör ett godt intryck i förhållande till de tyska damernas förekommande artighet mot fångna franska officerare. Det är föröfrigt oss likgiltigt, om dessa nationalstolta fransmän älska eller hata oss. Med höflighet och godhet kunna de icke vinnas, må de då lära frukta oss och respektera vår makt. Köln. Ztg. innehåller en korrespondens från Berlin, som framlägger nödvändigheten af Paris intagande. Händelsen i Laon, heter det, kan icke minska, men snarare stärka beslutet härom, emetlan Frankrike annars kunde tro, att våra trupper bäfva tillbaka för Gambettas och konsorters vanvettiga hotelser. — öln. Ztg. beräknar antalet af till Tyskland ankomna franska krigsfångar till omkring 150,000 man. Do lära skola användas vid byggandet af stats-jernbanor, chausseer, ete. — Konungen af Wirtemberg har, enligt Staatsanzciger, skickat sin krigsminister till konungen at Preussen med den militära förtjenstordens storkors, uttalande sin önskan, att detta Wärtembergs högsta militära hederstecken först måtte häras af den tvska härens