Göteborgsposten – 6 september 1870, sida 2

vora der och välkomna honom med detta småleende som gjorde henne till den mest förtjusande bland qvinnor. Men sedan han hunnit litet längre på de smutsiga gatorna och under ett tätt regn närmade sig Chelsea blef den ljusa taflan allt dunklare. Var det ej troligt att Charlotte skulle vera borta från Londen denna ruskiga årstid? Var det ej mycket sannolikt att Philip Sheldon skulle mottaga honom med köld? Då dessa sorgliga möjligheter framstodo för mr Hawkehursts tankar, försökte han alldeles förjaga miss Hallidays bild ur sitt sinne och betrakta sina affärer från den praktiska synpunkten. — Jag undrar om den skurken Paget kommit tillbake till London, tänkte han, Hvad skall jag säga honom ifall hon är återkommen? Om jag erkänner mig ha sett honom i Ullerton, skall jag blottställa mig för frågor rörande mitt eget förehafvande i denna stad. Kanhända det klokaste vore att ej säga något och höra hvad han säger om sig sjelf. Jag tror fullt och fast att han såg mig på platformen dender aftonen, då vi passerade förbi hvarandra utan att talas vid. Horatio Paget var hemma då hans protegs anlände, drypande af regn. Kaptenen mottog sin vän mycket nådigt endast yttrande ett svagt missnöje öfver den ungo mannens drypande öfverrock. — Så ni har kommit tillbaka slutligen, sade kaptenen från Dorkshire? (Forts.)