Göteborgsposten – 1 september 1870, sida 1

id å hvilka samtliga ställen jemväl lösnummer tf GÖTEBORG. D. F. BONNIERS BOKTRYCKERI, 18 derstundom kor; svin uppfödas sällan af lapparne, som ogerna förtära fläsk. Lapparnes fiskredskaper likna ungefärligen norrmännens, men deras snaror för fångande af rofdjur, matnyttigt vildt o. dyl. bära i all sin enkelhet vittne om en ej liten uppfinningsförmåga. För insamlandet af ägg begagnas en gammal urhålkad trastam, försedd med flera öppningar; på botten är lagd mossa, på det att foglarne skola finna stället inbjudande under äggläggningen och det slår sällan fel, att man ej i ett dylikt artificielt bo påträffar ägg, så att finnarne under läggningstiden kunna frossa på denna för dem sällsynta läckerhet. Vid fångsten af änder i elfvarne och fjällvattnen begagna de sig af en fyrkantig plankbit af c:a 1 qv. alns storlek. Denna betäckes med mossa och mellan korta, inslagna pinnar spännas från alla fyra hörnen snören, på hvilk. snaror hänga ned mot vattenytan. När änderna vilja klättra upp på den lilla flotten fastna de sålunda i snarorna. Finnarne, af hvilka den yngre generationen till en stor del kan tala norska, vilja dock helst läsa böcker författade på deras eget språk och undervisas derföre i skolorna i bådadera. En samling böcker på finska (lappska) finnas också bland utställningsartiklarne. Då beskrifoingen kommer att tortsättas återkomma vi längre fram till denna egendomliga utställning. Svenskar i Amerika. I den i Newyork utkommande tidningen -Journal of Commerce läses följande, som kan anses utgöra ett nytt bidrag ull emigrationens historia: En man från Louisiana, som derstödes idkar bomullsodling i stor skala, har meddelat oss några intressanta upplysningar om det komparativa värdet af olika slag af arbete, hvilket användes i hans yrke. Hufvudstyrkan af hans arbetare utgöres af negrer. Dem har han engagerat på de vilkor att han förser dem med dragare och verktyg, förskotterar dem medel till föda och kläder, och af dem i stället erhåller en halt bal bomull pr acre, under det att åter stoden af produktionen tilltaller dem sjeltva, med afdrag blott för de förskotterade subsistensmedlen m. m. Vidare har han i sin tjenst åtskilliga kineser, hvilka förut arbetat såsom kulier på Cuba under åtta års tid. Dessa erhålla halfva nettoinkomsten, under för öfrigt samma vilkor som negrerna. Slutligen eger han några svenska arbetare, få till antalet likvisst, hvilka han funnit gå arbetslösa i Neworleans och som derföre voro glada att få emottaga samma vilkor som negrerna. Ehuru svenskarne icke äro så skicklige i handterande ai hackan som de öfrige (hvilket beror derpå att de ännu icke ega någon öfning häri) äro de likväl i andra hänseenden de bästa arbetarne. Deras odlingsarbete är grundligt och omsorgsfullt; de hålla dragarne i utmärkt skick och taga vara på verktygen. Klimatet och göromålen synas passa alldeles förträffligt för dem (). Tillrackligt antal med svenskar eller andra hvita arbetare — så slutar gentlemannen från Louisiana, med en suck öfver detta förhållande — torde dock icke erbjuda sig, och det återstår således endast för plantageegarne att fortsätta importen at kineser, hvilkas arbete står öfver negrernas. — Man finner emellertid af det otvanstående att det öde, som drabbar åtminstoge s del af våra utvandrande landsmän, är att träda i de fordna negerslafvarnes ställe och att täfla med kineser och negrer på ett arbetsfält och under klimatiska förhållanden, vid hvilka de naturliga fördelarne säkerligen icke ligga på svenskarnes sida. Utan så oerhörda ansträngningar, som de hvilka de på den främmande jorden måste underkasta sig, skulle utan tvifvel våra utvandrare förskaffat sig i sitt hemland ett liknande mått af välmåga, om de blott velat här utveckla samma grad af energi och omtanke som de låta framträda under de nya mera ogynnsamma förhållandena i den nya verlden Svenska Familj-journalens nyss utkomna 9:de häfte för innevar. år är af följande innehåll: Historiska bilder: Die Schwedensände, at C. G. Starbäck; — Den glömda, poem af Lea; — Hvalrossen (m. illustr:r); — Farfars ögonstenar, berättelse af Aldebaran (m. plansch); — Axel Oxenstjerna, af Axel Krook; — Interiör af en lappkåta (m. illustr. efter Höckerts bekanta tafla); — Till en grubblande vän, poen. at Isidor K.; — Eu svensk kyrka i Amerik(m. illustr.) — Solens arbete; — Ungerska bilder (m. illustr:r); — Fruntimmerslyx och lyxtruntimmer; — De ofelbara (m. illustr.); — Sommaren (m. illustr.); — Ett misslyckadt frieri, berättelse af Anna A.; — Ett reseäf ventyr, berättelse af Marie Sophie Schwarz Svenska sångare i utlandet. Om hr Oscar Arnoldson, som är på besök i Berlin och nyligen uppträdt vid en å Wallnerteatern derstädes gitven föreställning anför D. N. töljande recension ur en Berlinertidn.: Etfteden dramatiska afdelningen följde en konsert at stort intresse. Hr Arnoldson från kungl. teatern i Stockholm eger en klangfull, i högsta grad böjlig och tilltalande tenorstämma och en beundransvärd falsett, fördelar, hvilka n, kom mr Bagot och I längd måste ha tillhört