längd måste ha tillhört en qvinna, samt tillika med dessa lockar miniatyrporträttet af ett flickoansigte inom förgyld ram. Jag vill ej nelsöla detta papper, som är nära sitt slut, med att berätta hvilka misstankar som uppstodo hos mig då jag fann dessa besynnerliga saker; ej heller vill jag vara så okristlig utt jag talar illa om de döde. Min man var under sin sista tid mycket exemplarisk. Hemligheterna af hans föregående lif skola ej bli uppdagade för mig på denna sidan grafven. Jag har lagt boken, målningen och hårlockarne afsides i min byrå till ett passande tillfälle då jag kan visa den för er. Tilldess fortfar jag, i sorg eller glädje, helsa eller sjukdom, att vara er uppriktigt tillgifna och lydiga tjenarinna och lärjunge Rebecca Haygarth. Sålunda sluta mina utdrag ur mrs Haygarths korrespondens. De äro mycket intressanta för mig, såsom innehållande den dunkla teckningen af en förfluten tillvaro; men om de skola bli af något annat värde är mycket ovisst. Utan tvifvel var detta miniatyrporträtt af en okänd flicka, som väckte en sådan bestörtning hos mrs Rebecca, ingen annan än den Molly hvars grå ögon erinrade mig om Charlotte Hailiday. : Oktober 10. Denna eftermiddag erhöll jag ett bref från mr Sheldon, hvari han tackade mig för kopiorna och sade att han ämnade å sin sida börja anställa forskningar, utgående från det antagandet att Matthew varit boende i det omskrifoa huset vid John-street. Föröfrigt rådde han mig till att spana upp den Judsonska linien. Matthews