Göteborgsposten – 1 september 1870, sida 1

Innan jag hade tid svara honom, kom mr Bagot och vi satte oss utt supgra. Derefter läste han sista kapitlet ur brefvet till hebreerna och tolkade det vidlyftigt och till vår uppbyggelse; vid slutet deraf hade dock satan fått alldeles makt med mr Haygarth så att han insomnade och snarkade högljudt. Här alluderas tydligen på någon hemlighet, hvilken den bigotta mrs Rebecca låtsade sig ej vilja höra. Nästa utdrag är af ett bref som skrifvits sedan de läppar som varit så angelägna om att tala tystnat för alltid. Ah, mrs Rebecca, ni var blott en svag qvinna, ehuru ni äfven var ett skinande ljus bland John Wesleys efterföljare, och jug undrar hvad ni då skulle ha velat gifva för Matthews hemlighet. -Sedan några dagar förflutit efter denna sorgliga händelse, öfvertänkte jag hvad min man sagt till mig innan jag lemnade Devsdale för att bevista kärleksmältiderna i Kemberton och Kesfield, Bropindean och Dawnfold, från hvilka jag återvände blott två korta veckor före min stackars Matthews död. Jag erinrade mig detta tal om den annalkande döden, hvilket jag i min menskliga ofullkomlighet ansåg vara en förderflig sinnesförvillelse, men som jag nu anser som en profetia. Jag började derefter noga söka efter det bref, som Matthew sade vara förvaradt i hans byrå. Men ehuru jag letade med stor omsorg, var det förspild mödo hvad brefvet beträffar. Men i en af lönnlådorna fann jag gömd i en gammal bönbok en lock ljust hår, som tycktes ha tagits af ett barnhufvud, omlindad kring en lång lock mörkt hår, som att döma af dess