Göteborgsposten – 30 augusti 1870, sida 2

Det kan bli en möjlighet, att en del af preussiska armn måste göra en frontförändring, för att söka upphinna Mac Mahon, innan han hinner fram till Metz. En underrättelse i ett af dagens telegram, att kronprinsen af Preussen marscherat med sina trupper från Chålons i nordost mot Suippes, kan stå härmed i sammanhang. Den andra delen af preussiska armåen skall då nödgas stanna i framryckandet, för att draga sig mera tillsammans, emedan den nu utbreder sig på en ofantligt stor linie, samt bevakar Paris och vestra Frankrike, der nya armeer uppväxa ur marken. Af utomordentligt intresse skall det bli att se, huru dessa förhållanden skola komma att aflöpa. På båda sidor utvecklas nu den ytterligaste djerihet i strategiskt hänseende. Mycket kommer, såsom sagdt, ätven att bero af, huru stor styrka af Bazaines arme, som undsluppit Metz. I Paris är man öfvertygad om, att den är betydande. La France säger under d. 23 d:s, att marskalken efter striden d. 18:de lyckats under natten komma in på vägen till Montmedy och dölja sin marsch för fienden, att han passerat Bricy och uppnått trakten af Andin le Roman. Bladet menar, att han i Metz endast qvarlemnat garnisonen. Häri ligger naturligtvis en stor öfverdrift; men den bestämdhet, hvarmed man i Paris ler åt den preussiska uppgiften om, att Bazaines armå kastats in i Metz, är dock märklig. Ännu d. 24 d:s förklarade ju statsrådspresidenten Busson i senaten, att de franska armsernas ställning var utmärkt. Att i all hemlighet en kupp af storartad betydelse törberedts å fransmännens sida, synes vara visst. Helt säkert skall telegrafen snart bringa närmare uppgifter. Emellertid skall ingen kunna förneka den betydelse det skall hafva för Paris och Frankrike, att de förunnas ett nytt andrum. Modet och entusiasmen, hvilka redan slå upp i höga flammor, skola då ytterligare stegras. Vi meddela bär nedan en korrespondens från Paris, hvilken visar, att man är beredd på allt, men äfven att man icke skall på något vilkor böja nacken under preussarnes ok. Preussarne å sin sida äro ej heller slappa: Tvenne af deras landtvärns-armekärer stå redan i Lothringen, under det att andra landtvärnskårer likasom trenne s. k. reservarmekårer befinna sig på väg till Frankrike. Denna nya arm skall, förstärkt med några armåkårer ur linien, lemna en ganska aktningsbjudande styrka och bilda en betydande belagringsarmk. 430 svåra kanoner afsedda för belägringen at Metz, ha äfvenledes redan kommit på fransk botten, så att man snart kan vänta början af en nutidens mest storartade belägringar — såframt icke Mac Mahon och Bazaine i förening göra denna plan om intet, Man kan numer ej längre på preussisk sida dölja, hvilka oerhörda förluster preussarne ledo i slaget vid Rezonville d. 18:de. En officer vid den hessiska divisionen, som deltog i striden, säger: Förlusterna på tysk sida uppgå till 30,000 man. Vid den hessiska divisionen allena blefvo omkring 80 officerare och 2400 man dödade samt svårt eller lätt sårade. Sjelfva Kreuzzeitung säger, att fransmännen nu för första gången sedan fälttågets början tyckas hafva återfunnit sin forna energi, hvilket bekräftas af anblicken af de oräkneliga liken och de långa tågen af sårade ... Det angrepp, som utfördes af andra armekårens 3:dje division, mot höjderna bakom Gravelotte, på hvilkas sluttningar transmännen gjort skyttegrafvar i trenne åtager öfver hvarandra, under det att de besatt den öfver höjderna gående chaussen med en mängd artilleri, skall ha varit det förfärligaste, som nutidens krigshistoria känner sedan eldvapnens torbättrande. — Berliner Börsenzeitung säger, att af ett dragonregemente återstår efter denna strid endast 90 man. En militärskriftstallare i Neue freie Presse uppkastar dock den betydelsefulla frågan: För hvad ändamål inledde preussarne slagtningen vid Råzonville? Han tillägger: Efter slaget d. 16:de skulle det varit wllräckligt, om preussarne besatt de trenne vägarne till Verdun och i en befastad ställning uillropat marskalk Bazaine: A vous, monsieur Bazaine! Ville Bazaine bryta sig igenom, så skulle man ötverlemnat åt honom att gripa till offensiven. Preussarne skulle på detta sätt besparat sig stora förluster. Detta bekräftar, hvad man förut tyckt sig finna, att de preussiska hårtörarne slösa med sitt folk på ett sorsärande sätt. Den preussiska generalens vid Strasbourg protest mot den franske kommendantens beskjutande af den öppna staden Kehl såsom en kränkning af sfotkratten visar sig ba varit en ingalunda hedrande — krigslist. En tysk tidning skrifver härom: Etlter protesten synes beskjutandet af Kehl ha upphört. Men nu telegrateras det otficielt frän KarlsI ruhe, att preussiska infanteriet stormat Strasbourgs bangård -under elden trån lalikanonerna och batterierna i Kohl-. — Man torde erinra sig, att den preussiske generalen proö testerade 1 solkrattens namn. Grefve Palikao har som bekant i lagstif