Göteborgsposten – 25 augusti 1870, sida 1

——0y—!s ——— — hos andra, köpte han sig 80 acres land och afbetalade 50 dollars vid tillträdandet. Sex dollars pr aere var det pris, han förbundit sig att betala jemte 7 4; ränta. Hela första året efter det ingångna köpet bodde han hos några grannar, brukade blott en ringa del af sin egen jord, men arbetade mesta tiden hos andra för att innan årets utgång kunna erlägga ytterligare 125 dollars till den agent med hvilken han uppgjort köpet. I fjor byggde han sig en liten koja på egen grund samt inflyttade i denna med sin familj, sedan han, för att komma sig något fortare före, sålt 20 acres af egendomen åt sin broder. Men just som han nu skulle börja att med allvar uppodla sitt land, afled ban helt plötslig Tisdagen den 3 Maj, efterlemnande hustru och två barn. Jag var närvarande, då han af en mängd vänner fördes till sitt sista hvilorum, och af alla hörde jag honom berömmas såsom en hederlig och ovanligt arbetsam man. Julin anlände till Stockholm för 44, år sedan och köpte 80 acres vackert land för 600 dollars genom att erlägga 50 doll. i handpenning; men då han sedan ej kunde fullgöra sina förbindelser, måste han öfverlåta sin egendom åt en annan, en smed, som fört 1000 dollars med sig och således kunde erlägga afgiften genast. På denna affär vann J. 180 å 290 dollars och arrenderade nu 160 acres af Erik Pettersson samt skaffade sig tröskverk m. fl. maskiner på kredit, alltjemt förlivande sig på att det höga hvetepriset skulle hålla sig uppe; men då detta sjönk ned till ett oerhordt lågt, råkade han i bryderi, större än någonsin, och när jag i våras aflade mitt besök hos honom, klagade hans hustru, hvilken jag träffade ensam hemma, öfver att de knappt hade råd att äta, långt mindre att kläda sina många barn i annat än trasor. Skräddaren Wiberg från Nora kom hit för tre år sedan och arbetade först ett par, månader hos en amerikanare, hvarefter han fick sig at en annan, hvilken han i afträde gat 40 dollar, öfverlåtet 120 acres homesteadland, för hvilket han hade att på landkonto-; ret erlägga endast 20 dollars i ett för allt. Sedan han nu under två år brukat sin jord, värderar han redan densamma till 600 dollara. Smeden Ålund från Götedorgstrakten hade 1000 dollars med sig vid hitkomsten; köpte, som förr omtaladt blifvit, 80 acres at Julin och eger nu en ganska täck och välskött egendom, som han innehaft i två år. Erik Borg från Nerike tog homesteadjord men öfverlät densamma åt skräddaren Wiberg, hvarefter han gick ut på arbete under som maren. Då han återvände hade han af sin arbetsförtjenst inbesparat 90 dollars, dem han, ingående i ett slags kompaniskap med Julin, nedlade i dennes egendom. Dalig affär. Bra nog långt in i landet, två mil från sjön, påträffade jag under mina vandringar en liten nybyggd stuga, hvars egare, en medelålders man med ett lifligt utseende, presenterade sig under namnet Johnson, t. d. bokhållare hos grosshandlaren Tyden i Stockholm och f. d. brefbärare i kgl. postverkets tjenst dersammastädes. Han hade efter en vidlyftigare rundresa i flera af staterna vesterut ändtligen beslutat sig för att stanna här, hvarest han nyligen tilihandlat sig 10 acres tör 150 dollars. Han tycktes vara särdeles belåten med sin nuvarande ställning. Mitt jordstycke, sade han, är alldeles tillräckligt för tillfredsställandet af mina behof; och tusen gånger bättre är det att, såsom jag gjort, köpa ett litet stycke pr kontant än ett stort på kredit. — Det olycksaliga kreditsystemet, så lätt att få begagna sig af, är just skulden till — så försäkrade han — att det gått bakut för så många af våra jordbrukande landsmän här i landet. — Det tillhör mig nu att upplysa om orsaken, hvarför flera föredragit att här köpa jord för dyrt pris, då de kunna erhålla sådan för så godt som ingenting. Saken är helt enkelt den, att all mark, som ligger närmast Mississippifloden och jernvägarne, redan blifvit i stora sträckor uppköpt af åtskilliga landkompanier, som, när de sedan sälja småbitar deraf, icke nöja sig med mindre än att förtjena flera hundra procent på affären; men hellre än att flytta djupt in i skogen, långt från alla menniskor och alla kommunikationsförbindelser, beqvämar sig invandraren till den påkostande utgiften. (Forts.) —L — —