Göteborgsposten – 22 augusti 1870, sida 2

Han gaf flickan drickspenvinger, steg upp i droskan och tillsade kusken att genast köra till Euston-square. — Så! Hans bestämmelseort är Dorking och han anträder resan från Euston square, mumlade mr Sheldon dystert. Det ligger något under allt detta. Anländ till sin bestämmelseort fann han en stor mängd folk, men deribland var ej Valentine Hawkehurst. Mr Sheldon såg sig omkring i alla väntrummen och restaurationen, men fann ej spår till den man han sökte. Han gick tillbaka till biljettkontoret, men der voro luckorna redan stängda och iogen Valentine Hawkehurst fanns der. Vexelmäklaren återvände till platformen, såg sig några ögonblick omkring och ställde derefter sitt tal till en bärare med intelligent utseende. — Huru många tåg ha afgått inom den sista halftimman ? frågade han. — Endast ett, sir; kl. 2,15 till Manchester. — Ni varseblef ej händelsevis en mörkögd, mörkhårig ung man bland passagerarne andra klassens? frågade mr Sheldon. — Nej, sir. Det är alltid en hel mängd passagerare med detta tåg; jag har ej tid gifva akt på deras ansigten Vexelmäklaren gjorde inga vidare frågor. Han var en man som ej besvärude andra med att lemna upplysningar som han sjelf kunde skaffa sig. Han gick rakt till en plats der tidtabellerna voro upphängda på väggen och förde fingret längsefter silfrorna, tills han kom till dem han ville se. i i i