Göteborgsposten – 16 augusti 1870, sida 1

Göteborg d. 16 Augusti 1870. Mindre Teatern. Danska skådespelare sällskapets föreställning i Söndags gafs tör godt hus. Jeppe på Bjerget, denne gaml. bekante från vära första teaterminnen, hade : hr Foght en ganska god representant, hvilke ej lät den Holbergska satiren alltlör mycke bortskymmas af det för nyare tider något groteska och grofkorniga i sjelfva karaktersteckningen. Sängscenen i andra akten var isyn nerhet utomordentligt roande. De öfriga med spelande fyllde väl sina platser. En Capriceat Alfred de Musset är en af dessa den pyare franska dramatikens superfina bagateller, hvilkas skimrande fägring, likt stoftet på fjärilsvingen, försvinner vid ett hårdhändt eler klumpigt vidrörande. För att framstå i sin rätta, konstnärliga dager fordra de i första rummet den elegans och ledighet i dialogens framsägande, som utmärker den fina salongskonversationen i det dagliga pariserlifvet. Fruarne Cortes och Foght lyckades i detta hänseende tramkalla någon illusion, i tkoppsscenen utvecklade den förra verklig finess och tycktes för öfrigt i sitt spel vilja följa danska scenens yppersta, qvinliga mönster i denna konstgren. Fru Foght gaf den unga fruns roll både fint och hjertligt, hvaremot hr Petersen ej lyckades ge en tillfredsställande bild af den elegante pariserfjärilen, för hvilken balsalongernas yppigaste rosor ödmjukt öppna sina kalkar. Aftonens program upptaog dessutom Erik Böghs qvicka föreläsning Om Töfler lifligt och spirituelt reciterad af sru Cortes, deklamation af hr Madsen och — vi ha gömt det bästa till sist — ej mindre än 4 sånger på vanligt tjusande, oefterhärmligt sätt föredragna af fru Madsen, som, till slut inropad under stormande applåder, föredrog ännu ett favorit-stycke lunden. Denna ålakvärda artists benefice måste i Fredags iföljd at mellankomne hinder inställas. Den gifves i stället i afton och då vi till sist hänvisa till det lockande programmet i dagens n:r, göra vi det i den förhoppning,