Göteborgsposten – 10 augusti 1870, sida 2

först af fyra armåkårer, 200,000 man, dertill tvenne armåkårer och kejserliga gardet, eller inalles i det närmaste samma styrka som den, med hvilken preussarne erna angripa, under det att den har till reserv dessutom 180,000 man. Dessa siffror angifva bäst, hvilka väldiga massor, som skola i det förestående slaget komma att drabba tillsammans. En förfärlig duell i sanning! Man har nu omsider erfarit, huru stor styrka preussarne verkligen hade vid Saarbruck, då denna plats först intogs af fransmännen. De preussiska uppgifterna säga, att deras antal blott var några kompanier. Krigskorresp. till ÅNeue freie Presse, hvilken besunnit sig i närheten, säger deremot, att de minst hade divisionen Barnckow (12,000 man infanteri och 1600 man kavalleri, förutom något artilleri) med i fäktningen. Den franska divisionen Douai, som vid Vissembourg stred mot nästan hela kronprinsens af Preussen arme, utgjordes af delar af den förra 7:de militärdivisionen samt trupper från Algier och Besancon. Den omfattade 2 brigader: 1:sta brigaden under general Montmarie bestod af det 50:de och 77:de linieinfanteriregementet samt 10:de jägarebataljonen; 2:dra brigaden under general Pelle bestod af 1 zouavregomente och 1 reg:te alg eriska tiraljörer. De franska bataljonernas styrka utgör c:a 800 man, och preussarne angifva sjelfva, att den franska kår, som stod mot kronprinsens arm i denna strid, ej räknade mer än — 12,000 man. Från tysk sida deltogo trupper ur 5:te och 11:te nordtyska samt 2:dra baierska armkåren. Den hårdaste kampen måste grenadiererna och det 58:de regementet utstå, och de tyska berättelserna säga ock, att dessa regementen lidit svåra förluster, hvilket visar, huru tappert den lilla franska skaran motstått hela den stora arme (minst 75,000 man), som här angrep den. Den i striden fallne general Douai var en bror till kårchefen och hette Carl Abel. Han var född 1809 och hade med utmärkelse deltagit i angreppet på Malakoff och i slaget vid Solferino. De franska trupper, som hållit Kyrkostaten besatt, utgöra 10,000 man, hvilka i brådskande hast begifva sig till Frankrike. (Sjelfva den päfliga armen är i upplösning; den utgjordes mest af fransmän och tyskar, hvilka nu rymma hvar på sitt håll, för att skynda hem till kriget). Den observationskår, som Frankrike uppställt mot Spanien har helt plötsligt dragits tillbaka. Den uppgifves skola användas som landstigningstrupper i Nordtyskland. Utrustningen af flottan pågår ännu i Cherbourg. I Thorsdags och Fredags lemnade de simmande batterierna LEmbuscade och La Protectrice hamnen och lade ut på redden. I Fredags var korvetten Chatean Renaud färdig med sin utrustning och lade ut; det är ett af flottans mest snabbseglande fartyg. Avisoångaren ÅdEstresoch Le Fortail äro nästan färdigrustade; likaså pansarskeppen Solferino, Clorinde och de båda transportskeppen Durance och Nikvre. Transportskeppen Calvados och Garonneha sedan i Fredags haft ångan uppe. Från Brest, Loriant och Toulon ha anländt flera skepp. Från Brest ankom i Tisdags Cerbere, ett vaktpansarfartyg med 530 hästars kraft och 147 mans besättning. På redden ligger ett annat dylikt fartyg Le Taureau. Från Toulon ha pansarfregatterna La Valeureuse och La Revanche anländt till Cherbourg, från Lorient skrusavison Hermite, Man väntar vidare skeppet Jean Bart, pansarfregatterna TLa Conronnex, Montealmoch LAlma samt transportskeppet Cha rente. — Den yttersta verksamhet råder. Efter franska tidningsuppgifter bodde 1